Älvornas polska

Polska nr 17 i övergaardsboken, EÖ17, efter Niklas Larsson, finns även upptecknad i Svenska Låtar efter både Niklas Larsson och Albert Fossum. Då kan man göra jämförelser 🙂

EÖ17 kallas ibland Svarteborg 1901 eftersom det är vad som enligt Märta Ramstens samling var skrivet på noterna. Det var ju där och då som Övergaard besökte Larsson så det är inte så konstigt 🙂 Det står även ”Efter denna polska dansa fan så han dog” och då tänker jag att det borde kunna bli en hejdundrande låt. Enligt Fossum kallades låten Älvornas polska och Fans polska och var efter Gömmen och Bryngel på Stärken, och då är den äldre än från 1840.

Vid första anblick är den inte något speciellt men jag tror att om man spelar den en del så kanske det blir en bra låt tillslut?

Jag har skrivit in de tre uppteckningarna på datorn för att kunna jämföra enklare.

EÖ17 (radbrytningar ändrade jämfört med uppteckningen), upptecknad 1909 av Einar Övergaard.

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 19.21.33

SvLBhln11, efter Niklas Larsson. Upptecknad 1909 av Nils Andersson.

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 19.21.41

SvLBhln28, efter Albert Fossum

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 19.31.26

Jämförelse av första reprisen:

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 19.40.33

Alla tre varianterna är väldigt lika. Det är ju kul. Det tyder nog på dels att uppteckningen är ganska rätt och dels att de spelade den här låten ganska lika båda spelmännen och båda åren. I tredje takten varierar uppteckningarna mellan trioler och en åttondel följd av två sextondelar. Då kan man tro att Larsson varierade dem lite grann, det är ju spännande att nästan få belägg för.

Övergaards variant har inga repriser angivna, vilket de andra har.

20131001-151034.jpg

Starter

Starten skiljer sig också. 1901 startade Larsson med en trioluppgång men 1909 med två flagioletter. Första reprisen består av två fyrtaktsdelar som upprepas, och räknar man även in dessa starter så har vi fem varianter av sex möjliga 🙂

Det finns fler lösa strängar antecknade i Svenska Låtar men det tror jag beror på att Övergaard ansåg dem som självklara, eller en del av spelstilen, och inte behövdes tecknas ner specifikt. Liksom noteringen om A-bas. Vi ser också att Fossum ibland spelade triolerna med två stråk istället för att hacka dem. Det är ju betydligt enklare att utföra tekniskt och så blir det en variationsmöjlighet.

Förutom rytmer och stråk så skiljer sig tonerna ibland. Larssons två förstarepriser skiljer sig på ca 15 toner vilket motsvarar ungefär 27% och det känns spontant ganska mycket! Det skiljer oftast bara något tonsteg men det gör mycket för låten. Mellan de två svenska-låtar-uppteckningarna skiljer bara 4 toner, ca 7%.

Jämförelse av andra reprisen:

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 19.40.42I svenska låtar står att andra reprisen hos Fossum har en annan betoning än hos Larsson och det ser man ju här. Fossum har ettan där Larsson har tvåan.

Larssons båda varianter skiljer sig nu bara på åtta toner, ca 15%. Han blandar trioler och 8-16-16-mönstret friskt och konstigt nog är det nästan precis tvärtom hela tiden 🙂

Min slutsats är att det är troligt att båda spelmännen spelade ganska lika utifrån bad man kan se i notbilden, bortsett från taktförskjutningen i andra reprisen. Dock finns det andra källor som säger att Fossum inte tillägnade sig Larssons spelstil, men allt går ju inte att få ner på noter. En annan slutsats är att alla tre uppteckningarna är ganska bra utifrån hur de spelade, eftersom så lite skiljer och uppteckningarna troligen är oberoende av varandra. En tredje slutsats är att åtminstone Larsson varierade sitt spel både rytmiskt och tonmässigt. Trioler och 8-6-16-mönstret verkar nästan utbytbart.

Nu när jag funderat lite över uppteckningarna är det på tiden att jag spelar dem lite grann! Återkommer om det blir några framsteg.

2 reaktion på “Älvornas polska

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *