Svänget i Hogdal

Bild hämtad från Svänget i Hogdal på Facebook

Bild hämtad från Svänget i Hogdal på Facebook

Forskningsgruppen Mera Hogdal gav i våras ut häftet Svänget i Hogdal om traditionsmusiken i Hogdal och Lommeland, Strömstad. Det är ett gediget projekt med delvis extern finansiering och de har fått möjlighet att ta in flera experter i sitt arbete, bland annat Jonas Åkerlund, Mats Berglund och Göran Premberg.

På sidan två i häftet skriver de att de med uttrycket forskning menar ”fritt utforskande”. Ingen vetenskaplig ansats alltså, men det skulle nog vara ganska krävande.

Jonas Åkerlund skriver lite om vad han hör i inspelningarna, bland annat detta som vi också hör i inspelningarna med Niklas Larsson:

Ett typiskt mönster är att en fras tar sats i början och kvickar på mot slutet, för att sen ta ny sats in i nästa fas. … Ett generellt mönster är också att en tydlig betoning ofta föregås av ett kortare eller längre accelerando.

Det är spännande att det finns tempoangivelser på några av Jonas Åkerlunds uppteckningar. Jag samlar på sådana för tillfället 🙂

  • Brudmarsch: 90 slag/minut
  • Trippvals (”svenskvals”): 160, 180, 190 => medel 177 slag/minut
  • Polska (”polske”): 160, 140, 140 => medel 147 slag/minut

Karin Askberger refererar ett arbetsseminarium om Springdanstraditioner i Östfold och Bohuslän där spelmannen Folke Corneliusson (1938) spelade till Hans Broens (1933) dans. Karin skriver:

På ett märkligt vis jämnades oregelbundenheterna ut, det tycktes inte spela någon roll att vissa taktdelar trycktes ihop. Dansen hade gott flyt ändå.
– Förr sa man att ”dom dansade på melodierna”, kommenterade Mats Berglund efteråt.

Dans och musik lever i symbios. Till och med, som i de äldre Hogdalspolskorna, om det saknas en taktdel i låten, tycks allt lösa sig på naturlig väg i dansarnas kroppar.

Det låter bra, det!

Hans Broen dansade enligt egen uppgift så som han lärde sig av en femtio år äldre läromästare hemma i Rakkestad 1945. Folke Corneliusson menar att han spelade på samma sätt som spelades kring sekelskiftet 1900 i hans hemtrakter Hogdal. Artur Lundberg, Folkes läromästare, spelade till springdanser efter sin far så sent som på 1920-talet. Alltså var detta försök att sammanföra dansen och musiken hyfsat trovärdigt för hur det kunde ha varit för drygt hundra sedan. Det är svårt att veta hur detta kan jämföras med hur de dansade i Svarteborg på den tiden, men troligt är att det var på liknande sätt.

Initiativtagare till seminariet var Tone Eidsvold från Eidsiva Fylkeslag som forskat om springdansen i Östfold. Henne ska jag ta kontakt med vid tillfälle.

Avslutningsvis beskriver dansaren Kent Johansson springdansen från Norra Bohuslän mycket detaljerat. Han har en tempoangivelse med, 160-180. Stämmer ju bra med Niklas Larssons inspelning av stärkestadspolskan! Det är dock högre tempo än de polskor som Åkerlund klockat vid uppteckningstillfället.

Kent Johansson beskriver flera olika steg i dansen: treppvalssteg/svenskvalssteg, polskesteg medsols och motsols och övergångssteg. Vissa av dem är rekonstruerade i samarbete med fler experter. Här blir det ju intressant för detta ser jag även på dagens dansgolv när jag själv spelar. Så här skriver Kent:

… då spelmannen mest spelade ”treppvals/svenskvals” så dansades det ibland ”sprengedans” till detta. De som inte kunde/orkade dansade ”treppvals/svenskvals” till polskelåtarna

!!! Precis som idag 🙂

Under rubriken Dansen ger ett livligt intryck beskriver Kent just att spelmännen i norra Bohuslän spelade i ett hastigt tempo, som kunde ökas under kvällen. Man dansade med god svikt i knäna och kunde smycka ut dansen med spark mot taket, hjulningar, volter och fotsammanslagningar. Detta stämmer med Einar Övergaards beskrivning av det som han kallade Jössehärspolska och som han menade dansades i Bohuslän.

Kent anger även var han fått sina upplysningar från. Sånt ger ökad trovärdighet och jag gillar! Dessa danser dansades allmänt i norra Bohuslän fram till ca 1920, och de flesta uppgiftslämnarna var då i tjugoårsåldern. Det framgår även att flera av danserna även förekommit i närmast angränsade delar av Dalsland och Östfold och att även många låtar har varit samma. Även halling förekom här.

Tack Mera Hogdal för ert brinnande engagemang och fina och informativa häfte!

2 reaktion på “Svänget i Hogdal

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *