Dans- och cirkushögskolan

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

En kompis som gått på Dans- och cirkushögskolan, Klas, berättade att de dansat bohuslänsk folkdans i undervisningen. Jag tror att jag har kontaktat DOCH förut men gjorde det igen imorse. Vore kul om de hade något nytt material eller nya tankar om dansen att delge. 

Hej DOCH!

Via bekanta har jag fått veta att ni undervisar i bohuslänsk folkdans. Finns det någon möjlighet att ta del av det material som ni använder i undervisningen? Jag är en amatörspelman som håller på att efterforska hur folk dansade i Bohuslän för ca 100-200 år sedan för att ha som underlag till mitt fiolspel. Jag har i nuläget inga planer eller möjligheter att gå er utbildning i folklig dans för att tillgodogöra mig kunskaperna då jag endast ägnar mig åt detta på fritiden, boendes i Halland. 

Forskar ni även i området vore det intressant att ta del av resultat. 

Mer om mig och mina efterforskningar finns på larssonbitar.foli.se

Många tack på förhand!

Hälsningar

Julia Ohlström

Varberg

Svänget i Hogdal

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84
Bild hämtad från Svänget i Hogdal på Facebook

Bild hämtad från Svänget i Hogdal på Facebook

Forskningsgruppen Mera Hogdal gav i våras ut häftet Svänget i Hogdal om traditionsmusiken i Hogdal och Lommeland, Strömstad. Det är ett gediget projekt med delvis extern finansiering och de har fått möjlighet att ta in flera experter i sitt arbete, bland annat Jonas Åkerlund, Mats Berglund och Göran Premberg.

På sidan två i häftet skriver de att de med uttrycket forskning menar ”fritt utforskande”. Ingen vetenskaplig ansats alltså, men det skulle nog vara ganska krävande.

Jonas Åkerlund skriver lite om vad han hör i inspelningarna, bland annat detta som vi också hör i inspelningarna med Niklas Larsson:

Ett typiskt mönster är att en fras tar sats i början och kvickar på mot slutet, för att sen ta ny sats in i nästa fas. … Ett generellt mönster är också att en tydlig betoning ofta föregås av ett kortare eller längre accelerando.

Det är spännande att det finns tempoangivelser på några av Jonas Åkerlunds uppteckningar. Jag samlar på sådana för tillfället 🙂

  • Brudmarsch: 90 slag/minut
  • Trippvals (”svenskvals”): 160, 180, 190 => medel 177 slag/minut
  • Polska (”polske”): 160, 140, 140 => medel 147 slag/minut

Karin Askberger refererar ett arbetsseminarium om Springdanstraditioner i Östfold och Bohuslän där spelmannen Folke Corneliusson (1938) spelade till Hans Broens (1933) dans. Karin skriver:

På ett märkligt vis jämnades oregelbundenheterna ut, det tycktes inte spela någon roll att vissa taktdelar trycktes ihop. Dansen hade gott flyt ändå.
– Förr sa man att ”dom dansade på melodierna”, kommenterade Mats Berglund efteråt.

Dans och musik lever i symbios. Till och med, som i de äldre Hogdalspolskorna, om det saknas en taktdel i låten, tycks allt lösa sig på naturlig väg i dansarnas kroppar.

Det låter bra, det!

Hans Broen dansade enligt egen uppgift så som han lärde sig av en femtio år äldre läromästare hemma i Rakkestad 1945. Folke Corneliusson menar att han spelade på samma sätt som spelades kring sekelskiftet 1900 i hans hemtrakter Hogdal. Artur Lundberg, Folkes läromästare, spelade till springdanser efter sin far så sent som på 1920-talet. Alltså var detta försök att sammanföra dansen och musiken hyfsat trovärdigt för hur det kunde ha varit för drygt hundra sedan. Det är svårt att veta hur detta kan jämföras med hur de dansade i Svarteborg på den tiden, men troligt är att det var på liknande sätt.

Initiativtagare till seminariet var Tone Eidsvold från Eidsiva Fylkeslag som forskat om springdansen i Östfold. Henne ska jag ta kontakt med vid tillfälle.

Avslutningsvis beskriver dansaren Kent Johansson springdansen från Norra Bohuslän mycket detaljerat. Han har en tempoangivelse med, 160-180. Stämmer ju bra med Niklas Larssons inspelning av stärkestadspolskan! Det är dock högre tempo än de polskor som Åkerlund klockat vid uppteckningstillfället.

Kent Johansson beskriver flera olika steg i dansen: treppvalssteg/svenskvalssteg, polskesteg medsols och motsols och övergångssteg. Vissa av dem är rekonstruerade i samarbete med fler experter. Här blir det ju intressant för detta ser jag även på dagens dansgolv när jag själv spelar. Så här skriver Kent:

… då spelmannen mest spelade ”treppvals/svenskvals” så dansades det ibland ”sprengedans” till detta. De som inte kunde/orkade dansade ”treppvals/svenskvals” till polskelåtarna

!!! Precis som idag 🙂

Under rubriken Dansen ger ett livligt intryck beskriver Kent just att spelmännen i norra Bohuslän spelade i ett hastigt tempo, som kunde ökas under kvällen. Man dansade med god svikt i knäna och kunde smycka ut dansen med spark mot taket, hjulningar, volter och fotsammanslagningar. Detta stämmer med Einar Övergaards beskrivning av det som han kallade Jössehärspolska och som han menade dansades i Bohuslän.

Kent anger även var han fått sina upplysningar från. Sånt ger ökad trovärdighet och jag gillar! Dessa danser dansades allmänt i norra Bohuslän fram till ca 1920, och de flesta uppgiftslämnarna var då i tjugoårsåldern. Det framgår även att flera av danserna även förekommit i närmast angränsade delar av Dalsland och Östfold och att även många låtar har varit samma. Även halling förekom här.

Tack Mera Hogdal för ert brinnande engagemang och fina och informativa häfte!

Om dansen i Bullaren förr

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Jag fick en text om dans från Gunnar Wockatz som troligen är en notering ur ett papper från DAG, Dialekt-, ortsnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Så här lyder den:

Bullarens härad, Naverstads socken. Sagesmännen födda 1864, 1800 resp 1843!

När de dansade så dansade de  ”Tyska polka”, polkett, masurka, vals. Halling har de dansat förr, då satt de och höll benen raka. Springdansen gick ur rum och i rum, det gick så det sved. Ibland stannade två och då slog han klackarna i taket.

De dansade springdans här förr, då tog paret ihop och sprang några steg utåt golvet, så hjulade de runt ett slag, och så slog kavaljeren klackarna i taket, eller också slog han bara i med handen. När de dansar halling sitter de på golvet och tar steg med benen.

På bröllop förr dansade de  springdansen, vals och ”millevitten”. Men millevitten dansade de före min tid, så jag vet inte hur de gjorde, jag såg en gammal käring som skulle visa den, hon sprang och hoppa på golvet. Vid ”springedans”, de kalla, sprang de runt hela huset. Så dansa de halling, så skulle de spänna i taket, och den som spände högst var fräckast (styvast).

De räknade upp ett helt gäng danser – tyskpolka, polkett, mazurka, vals, halling, springdans och millevitten. Spännande! Vore kul att hitta den exakta källan. Jag kollar med DAG 🙂

Danskurs

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Hallands distrikt i Folkdansringen ordnar en kurs i bohuslänska danser den 17 februari, i Hebergs bygdegård utanför Falkenberg.

Ledare är Jimmy Persson och Ingegerd Hägnesten och spelar till kursen gör Helen Stark. I kursinformationen står följande:

Den bohuslänska dansen och musiken har alltid varit starkt präglad av andra kulturer. Ett naturligt utbyte av dans och musik förekom under 1700- och 1800-talen, då gästande sjömän från England, Skottland och Tyskland förde med sig sina danser och musik till Bohuslän. Utbyte av dans och musik över gränsen mot Norge skall heller inte förglömmas. Flera av våra danser har en klar norsk påverkan.

Det låter intressant, jag har anmält mig 🙂 För mera info, kontakta Claes Pehrsson (kollacolla snabel-a hotmail.com).

Dansworkshop med Isa Milling och Håkan Sönnermo

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Isa Milling skrev till mig och erbjöd att ordna en liten dansträff där jag kunde träffa henne och hennes danspartner Håkan Sönnermo för att prata bohuslänska danser. Så fantastiskt!

Vi sågs en söndageftermiddag i Gillestugan på Skansberget i Uddevalla och jag spelade och de dansade.

20121108-162127.jpg

Vi kom in på lite olika danser, allt från lybeckare till springlek från västerdalarna men fokus låg ändå på polska från norra Bohuslän och Dalsland.

Niklas Larssons favoritschottis fungerade jättebra att dansa till liksom trippvalserna.

Polskorna var intressanta, för när jag spelade Kåde Kari (EÖ21) tyckte de att det passade bra att dansa polska från Lommeland i allra nordligaste Bohuslän, bara jag spelade tillräckligt snabbt. Men däremot när jag spelade Kampens polska, EÖ11, tyckte de att fläckpolska från Högsäter i Dalsland passade bättre och ville att jag skulle spela supersnabbt 🙂

De visade intressanta häften som jag inser att jag behöver införskaffa. Har mailat en beställning till Folkdansringen och hoppas att de har dem till försäljning!

  • Noterna till musiken som dansuppteckningarna i Blå boken hänvisar till
  • Ett orange häfte som heter Bygdedanser Text och musik utgivna av Dalarnes Hembygdsförening
  • Häftet Danser från Bohuslän från Bohuslän-Dals distrikt som bland annat Håkan har varit med att ta fram

De polskedanser som finns beskrivna i den senare är:

  • Norsk springdans från Bullaren
  • Polske på fläck från Bullaren
  • Polska från Kungsviken
  • Polska från Norra Grundsund
  • Polska från Orust
  • Polska från Skaftö
  • Slängpolska från Skaftö
  • Sprengedans från Hogdal och Lommeland
  • Rill – sextur med polskdans från Hogdal och Lommeland

De två översta är de som ligger närmast Svarteborg rent geografiskt. Fläckpolskan är upptecknad av Ingvar Norman efter Herman Ottosson, Högsäter och en handskriven tempoangivelse är att en fjärdedel är 170 (om jag inte läser fel). En annan spännande detalj är att det inte är en triolpolska som alla Larssons polskor är. Enligt Håkan så var det väldigt få som spelade denna låt så jag får naturligtvis lära mig den och att spela den i supersnabbt tempo så att jag kan spela den nästa gång vi ses och dansar!

Mina föräldrar kom förbi efter ett tag och Håkans fru var också med och de filmande och fotade lite så det finns bevarat men jag vill inte lägga ut filmerna här på bloggen.

Stort tack till Isa och Håkan som delade med sig av sin kunskap!

Danser i Blå boken

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Folkdansringen gav 1971 ut en blå bok med beskrivningar av svenska folkdanser. I del två finns bland annat danser från Bohuslän och Dalsland vilket är intressant för denna blogg. En danskompis, Kerstin, hade redan kollat upp att det inte fanns några specifikt från Svarteborg men jag tyckte ändå att det var värt att införskaffa boken för att se vad där finns.

Från Bohuslän finns engelskor och fiskardanser samt kadrilj, lybäckare, mazurkalin och polska från Skaftö, Orust och Flatön. Det är alltså enbart danser från kusten. Svarteborg ligger i inlandet, nära Dalsland.

Från Dalsland finns endast en upptecknad dans — Polska på fläck eller Trinnpolska från Högsäter. Som kommentar om musiken står det ”mycket hastigt tempo”. Så spännande!

Polskan visades 1966 av Clarence F Larsson och hans hustru Anna, födda 1894 respektive 1897. De hade dansat den sedan tonåren då dansen var vanlig när det var fest. Det borde vara på 10-talet. Polskan dansades sporadiskt av äldre par ända in på 40-talet står det i boken.

Polskan hade en ”ovanlig rytmik” som framstår klart i Herman Ottossons spel (”Herman på Höghus”, född 1891) står det. Vore intressant att veta vad det betyder. Troligen var det han som spelade när paret dansade.

Polskans höga tempo i förening med de ganska svåra stegen och slag i golv och tak gjorde att dansen var ett prov på kraft och spänst, speciellt för kavaljeren, skriver upptecknarna.

En annan danskompis, Margareta, som kommer från Högsäter, minns att hennes mamma dansade på fläck. Spelkompisen Bjarne har också minnen av fläckpolska från dessa trakter.

Forskning på Facebook

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Det här var ju fantastiskt! Jag har fått massor av bra tips att kolla upp!

Dans!

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Den viktigaste inputen som jag fick från zornjuryn på uppspelningen i år var att försöka ta reda på hur man dansade framför allt till polskorna. Jag känner till väldigt lite om dansen och har tänkt att det är svårt att klura på så jag har prioriterat ner det. Men nu fick jag ny inspiration!

Det jag vet just nu är följande:

  • Einar Övergaard skriver att man dansade jössehärspolska men inte så tydligt vad det innebar
  • August i Tôrve har berättat att man dansade halling
  • Trippvals dansades och det är bevarat hur man gjorde
  • Man kunde inte dansa polska på 1940-talet i Dingle när Niklas spelade polskor, utan då lyssnade publiken bara
  • August och Niklas spelade mycket till dans, men mest polketter, shottisar och valser
  • Johan Lund har berättat lite om hur det gick till på balerna, som jag skriver om här.
  • Bjarne Lantz har berättat att han sett fläckpolska dansas i tradition i Sörbygden
  • I södra Västergötland dansade man polska på fläck och spelade polskorna snabbt. (Jag har en DVD om fläckpolskor som jag ska skriva om vid tillfälle.)
  • Det finns uppteckningar från närliggande områden – åtminstone från Lommeland, Skaftö och Orust

Svenskt Visarkiv jobbar också med dans så jag har mailat dem för att få veta vad de har kring dans i Bohuslän och Dalsland. Jag har också mailat DAG, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg, Bohusläns spelmansförbund, Folkdansringen Bohuslän och Uddevalla och Munkedals folkdansgillen för att se vad de har för information om dans. Och så gjorde jag ett inlägg på Facebook.

En liten början!