EÖ6 per 11 januari 2016

Vecka 1 har precis passerat och jag har spelat in projektets första låt (med mobilen). Det är den första polskan i övergaardsboken, nummer 6. 

» EÖ6 januari 2016

Hos Övergaard står den utan kommentarer, men låten kallades av Fossum för Jömmens polska. Fossum angav det enormt höga tempot 168 slag/minut (läs mer här) i sin egen uppteckning av den. 

Dessa två upp-/nedteckningar känner jag till:

Skärmavbild 2016-01-11 kl. 20.35.34
Einar Övergaards uppteckning efter Niklas Larssons spel

Skärmavbild 2016-01-11 kl. 20.37.32
Albert Fossums nedteckning

Jag har i första hand utgått från Övergaard och Niklas Larsson när jag spelar. Låten går i G dur vilket tyvärr inte är en favorittonart och det är en rejäl utmaning att dels få lite fraser/melodi i första reprisen och dels få upp tempot. Första reprisen blir lätt att låta som att man radar upp triolerna efter varandra bara, och det blir ju varken spännande eller dansant. Denna inspelning av låten är en bit på väg att omvandla den från en radda noter till en danslåt. 

Kents favorit

På konserten på Uddevalla Folkmusikfestival för ett par veckor sedan spelade jag bland annat en trippvals som kallas för Kents favorit, eftersom en kille i Bokenäsets Ådra som heter Kent hade den som favoritvals. Det är en låt som jag har efter min pappa, som har lärt sig den av August i Tôrve. August hade den i sin tur efter Niklas Larsson. Det är en fin liten vals som bara sträcker sig över en dryg oktav.

Jag la upp en musikvideo med den på YouTube 🙂 Det är mitt första YouTube-klipp 🙂 Välkomna att lyssna och kika.

Spel till dans på Allégården

För ett par veckor sedan, den 17 maj, spelade jag till dans som ett av många inslag på Folkmusikkaféet Allégårdens 35-årsjubiléum. Jag spelade låtar från bland annat Särna, Engerdal, Nås, Lom, Dalsland och så tre bohuslänska.

» Polska efter Niklas Larsson, EÖ11
» Vals efter Niklas Larsson (fonografvalsen)
» Polska efter Maria Sohlberg, Munkedal

Polskorna gick bra att dansa till, men på valsen var många osäkra. Det första paret som började dansa frågade om det var vals och när jag nickade började de dansa vals. Det fanns även de som dansade polska till, men det blir väldigt snabbt, fast det funkar ju 🙂

Jag tänker ibland att jag borde säga vad det är för låtar jag spelar, men det gör jag bara i bland och oftast efteråt. Kan förbättra det 🙂

Efter mig skulle Pelle Gustafsson från Sundborn spela, och när han kom in spelade jag en vals efter Denis Emanuelsson från Dalsland som han hakade på med en stämma till 🙂 Eftersom han spelar en del Niklas Larsson med Marie Stensby så passade vi på att testa en låt till tillsammans och tog Niklas favoritschottis. Det var superkul att spela med honom som spelade stämma till och det blev då betydligt tätare på dansgolvet än när jag spelade själv 🙂

Min tolkning av Islandsvalsen

Här kommer min tolkning av Islandsvalsen, som jag spelade den för några veckor sen när jag övade inför zornmärkesuppspelningarna. Den är rätt lik såsom min pappa och Bokenäsets Ådra spelar den, lite mer struttigt än man kan höra den ibland.

» Islandsvalsen efter August i Tôrve, Svarteborg

Jag har även lagt upp den på SoundCloud.

Islandsvalsen

Trippvalsen Islandsvalsen har fått sitt namn efter stället Island eller Islandssjön i Svarteborg. Låten är bevarad till nutid genom August i Tôrve som har den efter Niklas Larsson. August bodde i Grinås som ligger nära Island. Google hade inte med dessa små ställen på sin karta men det hade Bing! 🙂

Island markerat, Islandssjön till vänster och Kärnsjön till höger

Island markerat, Islandssjön till vänster och Kärnsjön till höger

Valsen finns med på en inspelning med August i Tôrve hos Svenskt Visarkiv. Där spelar han en annan ordning på repriserna än var jag har lärt mig och dessutom i ett ganska långsamt tempo jämfört med t ex de valser som Niklas Larsson spelar själv. Han spelar mycket på dubbelsträngar på en illa stämd fiol och slutar låten med ett pizz 🙂

I häftet Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän finns denna vals med som nummer 60 (Svenskt Visarkivs katalog) med kommentaren ”jfr Vals ur Friskytten av C.M. von Weber, komp. 1820”. Och det kan man ju göra, t ex finns den på Spotify i en inspelning från 1973 med Staatskapelle Dresden! Fantastiskt med IT 🙂 Friskytten är en tysk romantisk opera.

Min spelkompis Rune Granquist har lagt upp Lars Ahlbergs arrangemang av denna vals som pdf på sin hemsida. Bokenäsets Ådra har spelat in valsen på sin skiva Väre på for (2007). De spelar flera fioler samtidigt och lägger på en stämma efter ett tag. De följer Augusts toner men spelar lite fortare.

Jag passar på att ta lite mod till mig och lägga ut en inspelning med mig själv 🙂 Så här lät islandsvalsen häromdagen när jag spelade den.

Min uppspelning 2011

Som en del i mitt larssonbitarprojekt har jag spelat upp några låtar för zornmärkesjuryn i Örebro i år, 2011.  Jag försökte sätta samman några olika låtar ur olika källor, men till slut blev det lite mindre blandning än jag först tänkt.

Här nedan skriver jag lite om vad jag sa, vilka låtar jag valde och hur jag försökte spela dem. Texten i kursiv stil är vad jag berättade för juryn.

Jag berättade först att Svarteborg var en socken i mellersta Bohuslän och numera är det mest en by. Jag sa att jag skulle spela tre låtar i svarteborgstradition. Anledningen till Svarteborg är att jag är född några mil därifrån och min pappa spelar dessa låtar och har spelat med äldre spelmän därifrån. Jag har upplevt den här musiken under min uppväxt och därför vill jag spela upp i denna tradition.

Den främste spelmannen från Svarteborg hette Niklas Larsson och levde ca 1850-1950. Alla tre låtarna är efter honom.

Låt #1: Kalsongevalsen efter August i Tôrve

Jag berättade att jag har låten efter pappa, som har den efter August, som har den efter Niklas. Namnet kommer av att Larsson & August i Wrem hade suttit och spelat och sen gått och lagt sig utan att ha kommit på hur denna valsen var. Sen vaknade dom mitt i natten och kom på den och satte sig i kalsongerna och spelade.

Jag spelade den i rätt snabbt tempo med medljudande strängar som enligt August var ett viktigt stilmedel – ”det ska va dubbelt spel” sa han. A-bas.

» Lyssna på Kalsongevalsen, vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen

Låt #2: Vals efter August i Tôrve

Jag berättade att jag skulle spela en vals till efter pappa, som har den efter August och efter Niklas, men att jag inte har något namn på den.

Det är en trippvals, som inte låter som uppenbara valser, och när man spelar så vet inte alltid folk vad de ska dansa till. Jag tog några danssteg och visade hur man gick med hela foten i 🙂

Här hade jag egentligen tänkt ta en vals efter fonografinspelningar med Niklas för att få en direkt från honom. Men jag ändrade mig till en enklare och hoppigare trippvals efter August eftersom jag kände mig säkrare på den rytmiskt. Typ veckan innan uppspelningen visade det sig nämligen att jag och pappa stampade olika i andrareprisen på fonografvalsen så det kändes lite vanskligt att ta den 🙂

Spelade den rätt likt den första, ganska fort och med medljudande strängar.

» Lyssna på Vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen

Låt #3: Kampens polska efter Niklas Larsson, EÖ11

Jag sa att valser var det vanligaste som de spelade till dans. Niklas och August spelade tillsammans till dans också, men helst ville Niklas spela själv. 

Det finns också polskor efter Niklas Larsson, så jag tänkte att jag skulle spela en polska. De flesta har vi inte kvar i ljudande tradition, men det finns några. Några inspelningar och några som August och hans son Helge spelade. Den jag ska spela nu har jag tagit ut efter noter, och då är det Einar Övergaard som har varit där och tecknat upp 1901, när Niklas var 45 år gammal. Det finns ganska många polskor där, och även i Svenska låtar. Jag ska spela nummer elva som Niklas Larsson har lärt ut till sin elev Albert Fossum, som finns i Svenska låtar oxå. Där finns en annan uppteckning efter Albert Fossum, lite annorlunda, men där kallas den för Kampens polska. En av de få molliga polskorna efter Niklas Larsson.

Låten har hos Övergaard 12+8 takter utan repriser. Första reprisen är ungefär 6+6 takter med överbundet mellan. Skriven i först E-moll och sedan A-moll med varierande f och fiss.

Ur Einar Övergaards folkmusiksamling, med tillstånd från Svenskt Visarkiv

Fossum har dubbelgrepp angivna, dubbel-e, dubbel- och trippel-a samt medljudande D-sträng till H på A-strängen, som jag har tagit efter. Uppteckningen har 8+8 takter med repriser och lite annan rytm. Upptecknat av Olov Andersson. Jag går helt på Övergaards uppteckning map rytm och takt. Jag drar lite i triolerna ibland som variation. A-bas.

» Lyssna på Polska efter Niklas Larsson, EÖ11 från uppspelningen

Diplom

Jag fick ett diplom med texten ”för lovande spel av bohuslåtar”, där jag som jag skrivit tidigare är lite missnöjd med att det blev hela landskapet.

Därmot är jag väldigt nöjd med jurysamtalet, de sa både positiva saker och saker som jag kan jobba på.

Juryn bedömde spelet mer än traditionsmedvetenheten såsom jag uppfattade det. Jag fick inga kommentarer på låtarnas karaktär t ex, vilket hade kunnat vara roligt. Bland det jag behöver jobba på är det främst takten och stampet som inte är på topp. Och det måste det ju bli! Diplom känns också som helt rätt bedömning av mitt spel så jag är jättenöjd!

Låtarna är inspelade av Svenskt visarkiv under min uppspelning och publicerade här med tillstånd från dem.