Historier om Schalemó

Föreningsarkivet på Bohusläns museum skickade snabbt en kopia av artikeln jag frågade efter. Vilken bra service!

Artikeln är från augusti 1966 och hade rubriken ”Legendgestalt på äventyr i Uddevalla på 1830-talet”. Artikeln är skriven av Stanley Olsson som bland annat beskriver en vinterdag 1834 då Chalumeau (stavning från artikeln) blev hembjuden till båtskeppare Österberg. Senare blev Chalumeau anklagad för att ha stulit de pengar som Österberg skrutit om att han hade, men Chalumeau friades sedan från anklagelserna då pengarna hittades hemma hos Österberg själv.

Om Chalumeau står det att han var fransman och före detta regementsmusiker men vilket regemente är okänt. Min kompis Rune har ju efterforskat Chalumeau och kommit fram till att han var från Forshälla.. Men han kan säkert ha varit en sväng i Frankrike.


Klipp från artikeln

Artikelförfattaren har en källa vars farfar sa så här om spelmannen:

”Chalumeau, den ska ni komma ihåg, pojkar, för han kunde spela fiol han.”

En spelmanstävling beskrivs också på ett livfullt sätt. Det var Chalumeau och den enligt artikeln tyska fiolspelman som varit vid hovet i Stockholm, Gyttlarn, som tävlade mot självaste Olle Bull. Det hade varit en hård kamp mellan Olle Bull och Chalumeau men slutligen hade Olle Bull vunnit då han skurit av tre av sina fyra strängar, ändå kunnat spela och därmed visat vem som var mästaren. Artikelförfattaren skriver själv att detta troligen är en skröna, men det är ändå roligt att läsa 🙂

Enslingen i skogen

På Digitalt museum hittade jag även denna spelman från Kville socken. Fotografen är Johan Johansson och bilden är från sommaren 1928.

http://digitaltmuseum.se/011014347183
På bilden står Enslingen i Skogen! Herman Carlsson Bräcke 3/8 1928.

  

Lars Ahlberg har ju oerhört bra koll på spelmännen i Bohuslän och letade snabbt fram lite information om honom!

Herman Karlsson

Född 3 februari 1851 i Kville, död 3 mars 1939.

Tidigare sjöman, senare mjölnare på kvarnen under Bräcke övre i Kville socken. Kvarnen revs på 1920-talet. 

Bilder hos Digitalt museum

På Digitalt museum finns bilder på några spelmän så jag passar på att länka härifrån om det finns intresserade. Digitalt museum har skrivit tydligt hur det ligger till med upphovsrätten och de som jag har rätt att kopiera har jag lagt ut här.

Johan Lund

http://digitaltmuseum.se/021015855001

Bilden beskrivs som Ödemarksjul. Johan Lund, spelman på Kynnefjäll tänder sin fotogenlampa för julkväll i ödemarken. December 1973. Upphovsrätt finns så jag kan inte lägga ut den här.

Foton av Oscar Färdig:

August i Wrem

http://digitaltmuseum.se/021015648369

012uPWUWet2R

Wrem + en okänd spelman

http://digitaltmuseum.se/011014447077

042sBXVbJuKD

Maria Sohlberg

http://digitaltmuseum.se/011014450006 och http://digitaltmuseum.se/011014448721

012sBXVfir7q 042sBXVhErfm

Fiolbyggare Bäckman från Uddevalla

http://digitaltmuseum.se/011014310347

032sAYBXAVoK

En okänd spelman

Spelmannen nedan är fotograferad av Robert Lindahl mellan 1870 och 1912. Okänd spelman.

012sAY4rF5Z4

Einar Övergaard

Det här är troligen Einar Övergaard, fotad av Ingeborg Enander:

http://digitaltmuseum.se/011014405308

022sB34ijzaw

Ett spår efter Schalemó

På Gunnar Klassons Uddevallablogg publicerades idag en lista över tidningsartiklar från 1966 och jag såg denna:

1966-08-10 Om Chalemau och Österberg, två jämngoda fiolspelare på 1830-talet. Musik o sång.

Det vore roligt att läsa den så jag har mailat Bohusläningen och Bohusläns museum. Återkommer om jag får tag på något.

Johan August Nilsson

Efter tips från pappa Göte kollade jag på uppteckningarna av Johan August Nilsson i Svenska Låtar Bohuslän. Följande fem polskor finns upptecknade av Axel Boberg 1916. 

  • SvLBhln49 är en variant av EÖ10 efter Niklas Larsson
  • SvLBhln50 är en variant av Gustafsbergarn efter Maria Sohlberg, SvLBhln58
  • SvLBhln51 är en variant av EÖ27 Tobakspolskan 
  • SvLBhln52 är en variant på en annan polska efter Maria Sohlberg, SvLBhln59
  • SvLBhln54 vet jag ingen annan variant av. En populär låt idag i Bohuslän. Det står att den uppges vara från Dalsland.

Förutom dessa finns två valser, en kadrilj och en engelska.

Så roligt med nya varianter på två Niklas-Larsson-polskor!

På Munkedals kommuns hemsida kan man läsa följande om honom:

Johan August Nilsson 1845-1919

Johan August föddes i Munkedal, Foss, och började spela redan i unga år för Minor Svanberg, spelman och sergeant från Skaveröd. Minor Svanberg härstammade från en släkt där det fanns många spelmän.

Redan i tjugoårsåldern var Johan August Nilsson en ofta anlitad spelman på bröllop och då ofta tillsammans med en snickare som kallades Madrillo. Johan August Nilsson var även skomakare och sjöman.”

Informationen kommer från Svenska Låtar, och där kan man även läsa att han ”kom i beröring” med spelmännen Lorens i Arngården och Johannes Sohlberg. Det är nog från den sistnämnda som låtarna som Maria Sohlberg också spelade härstammade.

Ett par veckor efter detta blogginlägg såg jag att jag redan hade observerat Nilssons variant på EÖ10 på Olemans skiva. Läs mer här: Oleman spelar niklaslåtar.

Schalemó: Andreas Svensson Charlemeaux från Forshälla

Sedan jag skrev om Schalemó har jag fått mer information om honom från flera källor. Tänk vad mycket man kan hitta med hjälp av goda kontakter och informationsteknologi!

Det är fascinerande på hur många sätta man kan stava hans namn. Jag har sett Chalemau, Chalumeau, Charlemaux, Charlemeaux, Challemau, Charlumau, Charliemo, Schallemo, Schallmo och Schalemó. Jag måste välja en stavning att använda själv och det faller på Schalemó eftersom det är vad David Arill använde, han som beskrivit honom livligast. Stavar man namnet ”Chalumeau” avser det ett folkligt träblåsinstrument från sen barock, föregångare till klarinetten (enligt Wikipedia).

Med hjälp från min vän Rune, tillika spelman och släktforskare, har jag fått reda på lite persondata. Schalemós fullständiga namn var Andreas Svensson Charlemeaux (stavning varierar som sagt) och han var född 1802 i Wästerby, Forshälla. Charlemeaux föräldrar hette Sven Redelig och Gertrud Abrahamsdotter. Fadern var soldat och de fick fem barn där Andreas var yngst och den enda som enligt släktforskningsinformationen även hade efternamnet Charlemeaux. Undrar var det kom ifrån?

År 1828 flyttade han från Forshälla till Uddevalla och hus No 65 med sin hustru Anna Eriksdotter (född 1798 i Mellby) och deras två döttrar. Döttrarna hette Beata (född 1824, Kåreholmen, Forshälla) och Gustava (född 1826, Dramsvik, Forshälla). Maria Charlotta föddes 1829 i Uddevalla men dog redan 1833 🙁 De fick ytterligare två döttrar, Mathilda (1831) och Maria Charlotta Beata Fredrika (1834), några månader efter att Beata dog. Sorgligt hur hög barnadödligheten var på den tiden 🙁 Det finns ytterligare ett barn kallat Maria Charlotta Chalumau som föddes 1852 och dog 1853, men där kan ju inte Charlemeaux vara fadern då han dog 1843 i Uddevalla. Antagligen är inte Anna modern heller med tanke på hennes ålder, men namnen tyder på släktskap.

I Uddevalla Stads Historia del III 1806-1863 står en del om Schalemó, på sidan 176. Sten Kristiansson har författat boken på uppdrag av Uddevalla Stadsfullmäktige.

”I en uppsats om bondspelmän från norra Bohuslän omtalas, att det enligt samstämmig mening funnits en musiker i Uddevalla, som överträffat alla samtida. Han skall ha burit det underliga namnet Schallemo. Han skulle ha varit ”vid regementet”, tidvis hållit krog i Uddevalla och samtidigt fungerat som gycklare eller muntrationsråd. Han kallades till gillen och kalas, där man ännu ville höra fiolens toner. Ännu vore fiolerna icke bortlagda. Schallemo ansågs för trollkunnig. Den bekanta vandringssagan om förmågan att förvända synen, att krypa genom en stock, under det att krypningen egentligen försiggick vid sidan, tillämpades på honom. Drastiska detaljer berättades om hans hämnd mot pigan, som röjt honom.

Även Robert Thorburn omnämner honom i en anteckning och stavar namnet på samma egendomliga sätt. En gång skall han av den gnidige prosten Rabe ha blivit avkrävd tionde och då kommit in på prästgården. Han ställde sig mot en vägg, tog upp sin fiol och började spela utanför fönstren för att på detta sätt fullgöra sitt dagsverke.

Enligt den av Arill omtalade traditionen gick det med Schallemo som med de flesta av 1800-talets folkmusikanter i Bohuslän. Han slutade spela. Han skall under färden hem från en tillställning ”fått se något”. Antagligen är det den schartauanska väckelsen som inverkat. Där den gick fram, slogos många gamla fioler i kras. Väckelserörelsen ogillade även års- och folkfesterna, dels av ovilja mot ”vidskepelse”, dels på grund av de oseder, som ej utan skäl befarades. För övrigt hade lärofadern icke omnämnt dem med ett ord.

Det har roat mig att efterforska legendgestalten Schallemo, som enligt tradition lärt sin konst av näcken själv. Han hette i verkligheten Chalumeau och var givetvis av utländsk härkomst. Han var musikant vid regementet en tid, levde sedan på öster i Uddevalla och gjorde ingen något för när, vadan heller ingenting mera finnes om honom i skrivna källor. Han blev 40 år gammal och dog 1843.”

Chalemeau

Uddevallabloggaren Gunnar Klasson publicerade idag min fråga om en spelmann på sin blogg och jag har redan fått två svar. Häftigt!

Läs inlägget på bloggen

Det ena svaret:

Hej,
Sten Kristiansson skriver i sin bok U-a stads historia del III följande: David Arill har i Folkminnen och folktankar 1918 räddat en legendarisk figur ur U-a musikhistoria ur glömskan. Legendgestalten Schallemo ska ha lärt sin konst av näcken själv. Han hette i verkligheten Chalemeau och var av utländsk härkomst. Han var musikant vid regementet en tid, levde sedan på Öster i Uddevalla. Han blev 40 år gammal och dog 1843. Han ska tidvis hållit krog i U-a och samtidigt fungerat som gycklare och muntrationsråd.Det fanns flera främmande fåglar vid regementet…..
Kaj

Det andra svaret:

Jag har hittat följande:

Uddevalla C:7 födelse-och dopregister (1812-1860), bild 146 sid 285

1834-12-11 (döpt 1834-12-14) Maria Charl. Beata Fredrika, föräldrar:
f.d. musiker Challemau, hustru Anna 45 år.

Det är ju lite magert, att leta igenom inflyttningslängden kan ta lite tid,
normalt brukar ju hela fadersnamnet framgå och även moderns namn.

Möjligtvis kan soldatregistret i Skövde vara till hjälp annars får man not
leta sida upp och sida ner i olika register.

Hittar jag mer så hör jag av mig.
Karin

Några favoritskivor

Min kompis Anders frågade mig efter skivtips och eftersom jag satte ihop en liten lista kan det vara kul att dela den här också. Det blev visst bara manliga spelmän, så tipsa mig gärna om riktigt duktiga kvinnliga spelmän som spelar i ungefär samma stil som nedan att lyssna in mig på 🙂

Fors med Pelle Björnlert
Den ljusblå leken med Anders Rosén & Jonas Åkerlund
En roliger dans med Pelle Björnlert & Bengt Löfberg
Finnskogen brinner med Vegar Vårdal & Patrik Andersson
Gränslandslåtar med Mats Berglund
Hopp Tussilunta med Anders Rosén, Per-Olof Moll & Kalle Almlöf
Jaggu lekar med Per-Olof Moll & Per Hardestam
Korpens tid med Norrlåtar
Malungslek med Kalle Almlöf & Anders Almlöf
Ola & Per med Ola Bäckström & Per Gudmundsson
Årsringar: Svensk folkmusik 1970-1990 (blandade artister)
Kan själv! med Anders Norudde
…sen dansar vi ut med Arbete & Fritid

Eftersom dessa är riktiga favoritskivor så inspirerar de mig mycket i spelstil och låtval även om de många gånger är ganska olika varandra.

Vem var Schalemó?

Jag kom att tänka på Gunnar Klasson, Uddevallabloggen, när jag läste om den mystiske spelmannen Schalemó. Nu på morgonen skickade jag följande mail till Gunnar och hoppas att han har tid att svara mig!

Hej Gunnar!

Jag är en spelman, uppvuxen i Uddevalla, som intresserar mig för den gamla fiolmusiken från artonhundratalet. En av de två stora spelmännen vid den tiden var Olle i Stärkestad (Olof Sohlberg, 1794-1848) och den andra kallades Schalemó, enligt en uppsats skriven av folkminnesuptecknaren David Arill 1917. Tyvärr är hans fullständiga namn okänt men Arill ger några ledtrådar, och då kom jag att tänka på dig som både är lokal- och militärhistoriskt intresserad.

Arill skriver 1917:

”Han kallades Schalemó — trots ivriga efterspaningar har jag inte lyckats få reda på hans verkliga namn. Han torde ha dött för ca 80 år sedan. Följande har jag fått höra om honom: I sin ungdom var han ”vid regementet” (antagligen Bohusläns) såsom musiker. Troligtvis var han anställd där endast en kortare tid. Sitt egentliga hem lär han ha haft i Uddevalla där han hade en krog, men åtminstone någon tid tycks han ha bott i Forshälla, socknen närmast söder om Uddevalla. Härpå tyder åtminstone följande historia. En gång blev han kallas till prosten Ullmann i Forshälla för att göra dagsverke. Schalemó infann sig tidigt på morgonen i prästgården. Som vanligt hade han fiolen hängande på en knapp under ena armen. Han satte sig nu i förstugan och började spela. Prosten kom ut och frågade, vad han tog sig till, varpå Schalemó svarade, att man sagt till honom att han skulle komma och göra dagsverke, och han kunde ingenting annat än spela. Därpå fortsatte han med sina låtar. ”

Han dog alltså omkring 1840. Från Lars Ahlberg, Munkedal, har jag fått reda på följande om Schalemó (ur Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän, 1994):

”En av de mest sägenomspunna spelmännen i gången tid vet vi mycket litet om vad gäller persondata. Riksspelmannen Artur Lundberg från Brehult i Hogdal m. fl. spelade en vals efter Salomon från Svarteborg. Musikhandlaren i Uddevalla och dragspelaren Frithiof Axelsson spelar samma vals, men upphovsmannen kallas Charlemon. Samme man kallas vid olika tillfällen Schallmo och Schalemó. Än har han spelat fiol stående på hästrygg i Ytterby, än konkurrerat med Olle i Stärkestad om rätten att spela på ett bröllop på Kvistrum i Foss. Han påstås ha varit regementsmusiker, i så fall blåsare eller trumslagare, men som spelman var hans instrument fiol. Teknisk överlägsenhet och trollkunnighet ingick i hans färdighet. Inget tyder på att han var född i Svarteborg, men han kan ha bott här på 1820- och 1830-talen.”

Jag undrar, om du känner till några uppgifter om Schalemó eller har tillgång till register över vilka som var regementsmusiker i Uddevalla ca 1760-1800? Det jag skulle vilja veta är hans fullständiga namn och gärna födelsedata så att det blir möjligt att gå vidare i forskningen om vem han var.

Jag blir också tacksam över andra tips på vart jag kan vända mig för mera information.

Vänliga hälsningar
Julia Klingvall Ohlström
Varberg

Ny riksspelman från Munkedal

I helgen fick Bohuslän två nya riksspelmän, varav den ena från Munkedal, dvs samma kommun som Niklas Larsson, Albert Fossum och Maria Sohlberg.

  • Pernilla Stendahl, Munkedal, nyckelharpa: för traditionsmedvetet spel av låtar från Bohuslän
  • Agnes Casimir Lindholm, Vänersborg, fiol: för briljant spel av låtar från Orust

Kul att se att Orust räknas som en egen tradition enligt zornjuryn!

Pernilla är spelledare för Svarteborgs spelmanslag, som spelar många larssonbitar. P4 Radio Väst har gjort ett litet reportage om Pernilla som finns här: http://m.sverigesradio.se/artikel/5567574?programId=125

20130903-150429.jpg

I reportaget spelar hon en polska efter Maria Sohlberg, som var på den första riksspelmansstämman på Skansen 1910.

Årets jury var Wille Grindsäter från Delsbo, Cajsa Ekstav från Uppsala, Tony Wrethling från Sandviken och Peter Pedersen från Västervik.

Stort grattis till Pernilla och Agnes!