Ahlbergs svarteborgshäfte

Lars Ahlberg har forskat mycket kring Niklas Larsson och även gett ut ett häfte med genomgång av spelmän och 104 låtar från trakten. Häftet heter Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän och gavs ut 1994.

Förutom den gedigna redogörelsen för spelmännen i trakten (med Maria Sohlberg som enda kvinna) finns en brudmarsch, en gånglåt, en halling, två sexlingar, sju schottisar, femton polketter, två polkor, trettiosex valser, två mazurkor, en hambo, fjorton polskor, en slängpolska, en springdans, tre visor och två vispolskor.

Niklas Larsson samt August och Helge Andersson står för ganska exakt två tredjedelar av låtarna. Många finns även i Svenska Låtar eller övergaardsboken. Även några av de låtar Niklas spelar på fonografinspelningarna finns här nedtecknade av Ahlberg.

Svenska låtar Bohuslän och Övergaardsboken

De två stora utgivna samlingarna över låtar från Bohuslän är Svenska låtar Bohuslän och Halland av Nils Andersson och Olof Andersson och så Einar Övergaards folkmusiksamling av Märta Ramsten. I övrigt finns hur mycket små häften och inspelningar som helst. Jag hörde en siffra på tio tusen låtar från Västra Götaland härom veckan.

Jag kikade lite översiktligt i de ovan nämnda böckerna och tänkte kanske mest för mig själv anteckna vad som finns upptecknat där från bohuslänska spelmän.

Svenska Låtar (sorterade från norr till söder):

  • Anton Andersson, Blåskog, Skee: en halling, en bordlåt, en gökpolska, tre polskor, en vals, en engelska och en marsch upptecknade 1909 av Nils Andersson och 1924 av Olof Andersson
  • Niklas Larsson, Liane, Svarteborg: åtta polskor, en brudmarsch, en halling, en bordlåt, en brännvinslåt och två valser upptecknade 1909 av Nils Andersson
  • Albert Fossum, Dingle, Svarteborg: tretton polskor, en vallåt, ”hjularen”, en halling, tre valser, en marsch, fyra visor och en skänklåt upptecknade 1909 av Nils Andersson och 1910 av Olof Andersson
  • Johan August Nilsson, Munkedal, Foss: fem polskor, två valser, en kadrilj och en engelska upptecknade 1916 av Axel Boberg
  • Maria Sohlberg, Munkedal, Foss: fem polskor, sju valser, en marsch, en visa, en skänklåt upptecknade 1909 av Nils Andersson, 1916 av Axel Boberg och 1924 av Olof Andersson
  • August Nilsson, Ödsmål: fyra valser, två polskor, två engelskor upptecknade 1916 av Axel Boberg
  • Olof Larsson, Kårehogen, Morlanda: tre valser och en rheinländer upptecknade 1909 av Arnold Lundin
  • Elias Ambjörnsson, Ytterby: en brudmarsch, två skänklåtar, en menuett, två polskor, en skorsk, två valser, en kadrilj, en rheinländer och en visa upptecknade 1929 av Dan Danielsson

Einar Övergaards folkmusiksamling

  • Carl Olsson, Kville: fem visor upptecknade 1901
  • Niklas Larsson, Liane, Svarteborg: tjugotvå polskor, en halling, en marsch och tio visor upptecknade 1901 (mera info här)
  • ”Soldat Lind”, Carl Johannesson, Håby: en polska och en halling
  • Alfred Lundberg, Mo: åtta polskor, två hallingar och en marsch
  • Niklas Olsson, Naverstad: sju polskor, två hallingar och två marscher

Den enda gemensamma spelmannen är Niklas Larsson.

Lite om Einar Övergaards uppteckningar och Märta Ramstens efterforskningar

Einar Övergaard var hos Niklas Larsson sommaren 1901 och tecknade upp 22 polskor, en halling, en marsch och tio visor. Märta Ramsten vid Svenskt visarkiv gav ut Övergaards samlade uppteckningar med kommentarer i boken Einar Övergaards folkmusiksamling 1982. Här finns mycket intressant att läsa, denna bok rekommenderas för alla som är intresserade av folkmusik från västsverige med omnejd.

Om Niklas skrev Övergaard inte mycket, men Ramsten har forskat vidare och hittat i kyrkböckerna att han hette Nikolaus Larsson, född 29 december 1857. Han var gift med Augusta Mathilda Johansdotter, Tilda kallad, och de fick fem barn.

Ramsten återger vad folkminnesuptecknaren David Arill publicerat uppsatsen Bondespelemän i norra Bohuslän (1918). Jag tar mig friheten att också citera några rader härur. Detta citat är vanligt när man hör berättas om Niklas:

Det är en liten pigg gubbe, kvick som en vessla, alltid glad och livlig. Fastän han bor långt från alla ära och redlighet upp i skogsbygden och har en bra bit till riktig väg, går han ofta med sin fiollåda i handen ner till gårdarna och spelar natten lång på kalaserna. Han tröttnar inte. ”Dä går utå se sjol å späll”, säger han, och så stampar han takten till sina gamla polskor.

Arill beskriver vidare att när dragspelet gjorde intåg och dansgillena minskade spelade inte Niklas under en tioårsperiod. Men när spelmanstävlingarna kom igång blev han övertalad att spela igen, och var med 1909 i Ljungskile. Därefter var han med i många tävligar och fick oftast bra placeringar. Han var även med på Riksspelmansstämman i Stockholm 1910, som hade hundraårsjubiléum i somras.

Niklas hade lärt många av låtarna från Anders Eriksson, kallad Gömmen, skriver Arill. Han var född 1812 och var elev till Bryngel på Stärken, som dog på 1840-talet. (Mera info här) Ramsten skriver också att det finns fyra låtar inspelade på fonografcylindrar av Yngve Laurell, men i dagsläget känner vi till fem inspelningar.

Övergaard skriver att Niklas jämte Garnbindarn Gustaf Johannesson, ursprungligen från Töftedal i Dalsland men boende i Svarteborg, ”voro ganska goda förmågor och kunde utföra någotsånär tillfredsställande de mera svårspelta fiollåtarna”.

Uppteckningarna innehåller förslag, drillar, bindningar, vissa dubbelgrepp och ibland medljudande strängar. Det står till exempel inget om A-bas vilket jag tror att Övergaard tyckte var underförstått. Det står heller inget om pizzicato, vilket det ibland gör i Svenska Låtar. Invid låtarna finns ofta referenser till Svenska Låtar, vilket förstås lockar till jämförelse av uppteckningarna. Men det får jag skriva om en annan gång, och troligen låt för låt 🙂

Av de tio visorna är fem så kallade lyriska kärleksvisor, två lokala vispolskor och en känd i hela landet (”Sätt du glaset för din mun”). Visorna är bland annat efter Hans Andersson, lantbrukare i Grinås, Svarteborg, tillika August i Tôrves far, och efter fadern Lars Christiansson (född 1824 i Skredsvik) och efter Gömmen.