Ett spår efter Schalemó

På Gunnar Klassons Uddevallablogg publicerades idag en lista över tidningsartiklar från 1966 och jag såg denna:

1966-08-10 Om Chalemau och Österberg, två jämngoda fiolspelare på 1830-talet. Musik o sång.

Det vore roligt att läsa den så jag har mailat Bohusläningen och Bohusläns museum. Återkommer om jag får tag på något.

Johan August Nilsson

Efter tips från pappa Göte kollade jag på uppteckningarna av Johan August Nilsson i Svenska Låtar Bohuslän. Följande fem polskor finns upptecknade av Axel Boberg 1916. 

  • SvLBhln49 är en variant av EÖ10 efter Niklas Larsson
  • SvLBhln50 är en variant av Gustafsbergarn efter Maria Sohlberg, SvLBhln58
  • SvLBhln51 är en variant av EÖ27 Tobakspolskan 
  • SvLBhln52 är en variant på en annan polska efter Maria Sohlberg, SvLBhln59
  • SvLBhln54 vet jag ingen annan variant av. En populär låt idag i Bohuslän. Det står att den uppges vara från Dalsland.

Förutom dessa finns två valser, en kadrilj och en engelska.

Så roligt med nya varianter på två Niklas-Larsson-polskor!

På Munkedals kommuns hemsida kan man läsa följande om honom:

Johan August Nilsson 1845-1919

Johan August föddes i Munkedal, Foss, och började spela redan i unga år för Minor Svanberg, spelman och sergeant från Skaveröd. Minor Svanberg härstammade från en släkt där det fanns många spelmän.

Redan i tjugoårsåldern var Johan August Nilsson en ofta anlitad spelman på bröllop och då ofta tillsammans med en snickare som kallades Madrillo. Johan August Nilsson var även skomakare och sjöman.”

Informationen kommer från Svenska Låtar, och där kan man även läsa att han ”kom i beröring” med spelmännen Lorens i Arngården och Johannes Sohlberg. Det är nog från den sistnämnda som låtarna som Maria Sohlberg också spelade härstammade.

Ett par veckor efter detta blogginlägg såg jag att jag redan hade observerat Nilssons variant på EÖ10 på Olemans skiva. Läs mer här: Oleman spelar niklaslåtar.

Filmen med August och Helge

2011 började jag fråga Svenskt visarkiv efter filmen med August i Tôrve och hans son Helge. Pappa började fråga för sisådär tjugo år sedan, när Helge fortfarande levde, eftersom han gärna ville se den. Nu har filmerna äntligen passerat kön för digitalisering, så vi har köpt en kopia för 66 kr inkl porto. Kul!

Den får inte publiceras på internet eller kopieras över huvud taget, men jag får ju i alla fall berätta vad som finns med för dem som söker.

  • August spelar Tildas vals (trippvals). SVA BA 1925 nr 1
  • August spelar en polkett som jag inte känner igen. SVA BA 1925 nr 2
  • August och Helge spelar valsen Helan och halvan (Ådrans namn) på fiol respektive dragspel (en ”vanlig” vals med tung etta). SVA BA 1926 nr 1.
  • August och Helge spelar en vals, båda på fiol. Troligen är detta Prins Edvards vals efter Edvard i Bottnekasi. Det är en variant på Dynemjölnars vals från Hogdal. SVA BA 1926 nr 2.
  • August och Helge spelar en vals som jag inte känner igen, båda på fiol (”vanlig” vals). SVA BA 1926 nr 3.

Förstås är det fenomenala Märta Ramsten som ligger bakom filmandet. Totalt är det ca 11 minuters film med ljud, inspelat 25 april 1973 i Grinås.

Alla valserna har de efter Niklas Larsson, men polketten vet jag inte var de har ifrån.

Veckans låt #4: Kåde Kari

Vecka fyra har passerat. Jag har spelat lite på EÖ14 och EÖ17 men de är inte riktigt färdiga för kvantitetsprojektet ännu. Idag spelade jag in en gammal goding istället, medan riset kokade på spisen och dottern lekte med en nalle. 

Min inspelning:

» Kåde Kari 160219 EÖ21

Jag behöver få upp tempot lite, tror jag.

Denna låt finns upptecknad efter Niklas Larsson i två varianter, EÖ21 och SvLBhln19. Den finns dessutom inspelad på fonograf och den inspelningen skiljer sig en del från uppteckningarna, framför allt i första reprisen.

Jag har inte jämfört uppteckningarna så noga nu och inte heller spelat ordagrant efter noterna utan hur jag har hört den spelas av andra. Den är en hit hos Bokenäsets Ådra till exempel. De har med den på senaste skivan Väre på for.

Även denna låt har sångtext till, första reprisen:

Å i, å i å hopp på Kåde Kari
Vill du följa mä å lai
Di två nättane ska bli i lai
Den tredje den ska bli på rännet

”å lai” betyder ”på ladan” enligt Svenska Låtar. Där står texten så här (enligt vad jag kan tolka handskriften):

Ja i och hopp å hopp å Kåde Kari
Vill Du följe mä å laë
Di två nättane di ska ble i laë
De tredje de ska bli på rännet

Einar Övergaards noter:  

Svenska Låtars noter:  

(Deras handskrift finns här)

Niklas Larsson tävlade med bland annat denna låt 1918 🙂

Veckans låt #3: De va e jänta

Veckans låt för vecka 3 (ett tag sen..) är EÖ20, som har en text som lyder så här:

De va e jänta
Ho lå å vänta
Å vänta gjore ho på gutten sin :||
Å då ho då förnam att inte gutten kom
Så va ho inte sen att vända sej om
Å de kan kvitta,
Mi arma flicka
Te lördagskvällen kommer en a’en igen

Min inspelning finns på SoundCloud:

» EÖ20 den 11 februari 2016

Övergaards uppteckning:  

Om du känner till något om melodin Hör du Stina, hvar har du varit så kommentera gärna nedan! Förutom denna referens har jag ingen annan information om denna låten, tyvärr. Den spelas ofta av Bokenäsets Ådra, då med sånginslag förstås! Den är även med på LP:n Låtar från Kynnefjäll som Svarteborgs spelmanslag spelade in 1982.

Lirkelåten i januari 2016

Låten för vecka 2 blev Lirkelåten, EÖ9, eftersom jag trodde att den var nummer sju 🙂 Jag hade lite svårt att hålla mig till kvantitet eftersom de första inspelningarna av denna låten blev väldigt tråkiga. Nu har jag spelat lite till och känner att det går att publicera en variant, några veckor senare än planerat.

(Länk till filen om mediaspelaren ovan inte fungerar: EÖ9 160128)

Einar Övergards uppteckning efter Niklas Larsson i Märta Ramstens samling:

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 11.53.54 Skärmavbild 2016-01-28 kl. 11.54.00

Övergaards originalnoter:

Niklas-Larsson_009

EÖ9 har en like i SvLBhln36 (efter Albert Fossum) enligt Märta Ramsten.

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 11.54.17

Jag har inte jämfört dem så noga men man ser ju i alla fall att takten inte är på samma ställe om strecken och antalet takter skiljer.

Kommentar någon vecka efter publicering: Om jag skulle spelat in låten nu skulle jag spelat snabbare. Det känns som att den står och stampar lite nu.

EÖ6 per 11 januari 2016

Vecka 1 har precis passerat och jag har spelat in projektets första låt (med mobilen). Det är den första polskan i övergaardsboken, nummer 6. 

» EÖ6 januari 2016

Hos Övergaard står den utan kommentarer, men låten kallades av Fossum för Jömmens polska. Fossum angav det enormt höga tempot 168 slag/minut (läs mer här) i sin egen uppteckning av den. 

Dessa två upp-/nedteckningar känner jag till:

Skärmavbild 2016-01-11 kl. 20.35.34
Einar Övergaards uppteckning efter Niklas Larssons spel

Skärmavbild 2016-01-11 kl. 20.37.32
Albert Fossums nedteckning

Jag har i första hand utgått från Övergaard och Niklas Larsson när jag spelar. Låten går i G dur vilket tyvärr inte är en favorittonart och det är en rejäl utmaning att dels få lite fraser/melodi i första reprisen och dels få upp tempot. Första reprisen blir lätt att låta som att man radar upp triolerna efter varandra bara, och det blir ju varken spännande eller dansant. Denna inspelning av låten är en bit på väg att omvandla den från en radda noter till en danslåt. 

Kvantitetsprojekt

För att få lite bättre kvantitet på mitt spelande tänkte jag testa konceptet ”veckans låt” under 2016. Jag försökte lite med det i höstas men fastnade på första låten och kände att jag ville få till den bra innan jag gick vidare till nästa. Så jag kom inte vidare 🙂 Dags att göra något åt det, nytt år som det är. Bra tillfälle för nystart.Jag ska testa att fördjupa mig i en låt i veckan och helst spela in en version och publicera här. Låtarna kommer nog aldrig att vara ”klara” för publicering om jag inte forcerar fram det, eftersom de alltid utvecklas när man spelar dem. Ska jag vänta tills jag har en perfekt version blir det inget! 🙂

Hellre kvantitet än kvalitet just nu, för att få lite bättre fart i verksamheten.

Då har jag några dagar på mig vecka 1 🙂

Dans- och cirkushögskolan

En kompis som gått på Dans- och cirkushögskolan, Klas, berättade att de dansat bohuslänsk folkdans i undervisningen. Jag tror att jag har kontaktat DOCH förut men gjorde det igen imorse. Vore kul om de hade något nytt material eller nya tankar om dansen att delge. 

Hej DOCH!

Via bekanta har jag fått veta att ni undervisar i bohuslänsk folkdans. Finns det någon möjlighet att ta del av det material som ni använder i undervisningen? Jag är en amatörspelman som håller på att efterforska hur folk dansade i Bohuslän för ca 100-200 år sedan för att ha som underlag till mitt fiolspel. Jag har i nuläget inga planer eller möjligheter att gå er utbildning i folklig dans för att tillgodogöra mig kunskaperna då jag endast ägnar mig åt detta på fritiden, boendes i Halland. 

Forskar ni även i området vore det intressant att ta del av resultat. 

Mer om mig och mina efterforskningar finns på larssonbitar.foli.se

Många tack på förhand!

Hälsningar

Julia Ohlström

Varberg

Svänget i Hogdal

Bild hämtad från Svänget i Hogdal på Facebook

Bild hämtad från Svänget i Hogdal på Facebook

Forskningsgruppen Mera Hogdal gav i våras ut häftet Svänget i Hogdal om traditionsmusiken i Hogdal och Lommeland, Strömstad. Det är ett gediget projekt med delvis extern finansiering och de har fått möjlighet att ta in flera experter i sitt arbete, bland annat Jonas Åkerlund, Mats Berglund och Göran Premberg.

På sidan två i häftet skriver de att de med uttrycket forskning menar ”fritt utforskande”. Ingen vetenskaplig ansats alltså, men det skulle nog vara ganska krävande.

Jonas Åkerlund skriver lite om vad han hör i inspelningarna, bland annat detta som vi också hör i inspelningarna med Niklas Larsson:

Ett typiskt mönster är att en fras tar sats i början och kvickar på mot slutet, för att sen ta ny sats in i nästa fas. … Ett generellt mönster är också att en tydlig betoning ofta föregås av ett kortare eller längre accelerando.

Det är spännande att det finns tempoangivelser på några av Jonas Åkerlunds uppteckningar. Jag samlar på sådana för tillfället 🙂

  • Brudmarsch: 90 slag/minut
  • Trippvals (”svenskvals”): 160, 180, 190 => medel 177 slag/minut
  • Polska (”polske”): 160, 140, 140 => medel 147 slag/minut

Karin Askberger refererar ett arbetsseminarium om Springdanstraditioner i Östfold och Bohuslän där spelmannen Folke Corneliusson (1938) spelade till Hans Broens (1933) dans. Karin skriver:

På ett märkligt vis jämnades oregelbundenheterna ut, det tycktes inte spela någon roll att vissa taktdelar trycktes ihop. Dansen hade gott flyt ändå.
– Förr sa man att ”dom dansade på melodierna”, kommenterade Mats Berglund efteråt.

Dans och musik lever i symbios. Till och med, som i de äldre Hogdalspolskorna, om det saknas en taktdel i låten, tycks allt lösa sig på naturlig väg i dansarnas kroppar.

Det låter bra, det!

Hans Broen dansade enligt egen uppgift så som han lärde sig av en femtio år äldre läromästare hemma i Rakkestad 1945. Folke Corneliusson menar att han spelade på samma sätt som spelades kring sekelskiftet 1900 i hans hemtrakter Hogdal. Artur Lundberg, Folkes läromästare, spelade till springdanser efter sin far så sent som på 1920-talet. Alltså var detta försök att sammanföra dansen och musiken hyfsat trovärdigt för hur det kunde ha varit för drygt hundra sedan. Det är svårt att veta hur detta kan jämföras med hur de dansade i Svarteborg på den tiden, men troligt är att det var på liknande sätt.

Initiativtagare till seminariet var Tone Eidsvold från Eidsiva Fylkeslag som forskat om springdansen i Östfold. Henne ska jag ta kontakt med vid tillfälle.

Avslutningsvis beskriver dansaren Kent Johansson springdansen från Norra Bohuslän mycket detaljerat. Han har en tempoangivelse med, 160-180. Stämmer ju bra med Niklas Larssons inspelning av stärkestadspolskan! Det är dock högre tempo än de polskor som Åkerlund klockat vid uppteckningstillfället.

Kent Johansson beskriver flera olika steg i dansen: treppvalssteg/svenskvalssteg, polskesteg medsols och motsols och övergångssteg. Vissa av dem är rekonstruerade i samarbete med fler experter. Här blir det ju intressant för detta ser jag även på dagens dansgolv när jag själv spelar. Så här skriver Kent:

… då spelmannen mest spelade ”treppvals/svenskvals” så dansades det ibland ”sprengedans” till detta. De som inte kunde/orkade dansade ”treppvals/svenskvals” till polskelåtarna

!!! Precis som idag 🙂

Under rubriken Dansen ger ett livligt intryck beskriver Kent just att spelmännen i norra Bohuslän spelade i ett hastigt tempo, som kunde ökas under kvällen. Man dansade med god svikt i knäna och kunde smycka ut dansen med spark mot taket, hjulningar, volter och fotsammanslagningar. Detta stämmer med Einar Övergaards beskrivning av det som han kallade Jössehärspolska och som han menade dansades i Bohuslän.

Kent anger även var han fått sina upplysningar från. Sånt ger ökad trovärdighet och jag gillar! Dessa danser dansades allmänt i norra Bohuslän fram till ca 1920, och de flesta uppgiftslämnarna var då i tjugoårsåldern. Det framgår även att flera av danserna även förekommit i närmast angränsade delar av Dalsland och Östfold och att även många låtar har varit samma. Även halling förekom här.

Tack Mera Hogdal för ert brinnande engagemang och fina och informativa häfte!