Polskor efter Niklas Larsson

Hos Einar Övergaard finns tjugotvå polskor och två vispolskor upptecknade efter Niklas. Samtliga åtta polskor efter Niklas Larsson i Svenska låtar finns bland dessa!

Här följer en lista över sambanden:

  • EÖ6, 7, 8, 10, 12, 13, 15, 16, 19, 20, 25, 37 är unika hos Övergaard
  • EÖ21, 22, 24, 26 finns även efter Larsson i SvL
  • EÖ9, 11, 18 och 23 finns även upptecknade efter Fossum i SvL
  • EÖ14, 17, 27, 36 finns efter både Fossum och Larsson i SvL

Efter Fossum i Svenska låtar finns en polska explicit angiven att den är efter Niklas Larsson, SvLBln25, men som inte finns en motsvarighet i Övergaard vad jag har hittat (eventuellt kan EÖ26 räknas). Där hittar vi ytterligare fyra polskor, 24, 32, 34 (liknar delvis SvLBhln35 och EÖ26) och 46 som inte finns efter Niklas i Övergaardsboken. När jag har gått igenom alla efter både Fossum och Larsson finns det alltså bara max fem polskor som inte har en motsvarighet hos Övergaard, vad jag hittat hittills.

Det är ett stort överlapp då, kul att det finns mycket jämförelsematerial! En guldgruva för folkmusikforskaren 🙂

Polska efter Daniel i Påstigen, Svarteborg

Det finns en polska som fortfarande spelas efter Daniel i Påstigen, Svarteborg. Jag har sett både namnen Daniel Berntsson i Påstigen och Daniel Andersson i Påstigen men gissar på att det är det senare som gäller eftersom det namnet står intill en uppteckning av låten. Han levde i så fall 1823-1867 och hann lära ut denna till Niklas även om Niklas bara var tio år då Daniel dog om siffrorna stämmer. Niklas var född i Wälskogen, Påstigen och flyttade till Liane 1865.

Polskan kallas strömkarlens polska, jag vet inte varför eller vem som började kalla den det. Den finns upptecknad efter Niklas av Övergaard och utgiven i Märta Ramstens samling som nummer EÖ18. Larsson lärde ut låten till Albert Fossum och efter honom kom den med i Svenska låtar, SvLBhln29. Här står det att spelmannen kallades Daniel på Stigen men det är en missuppfattning av Påstigen.

Påstigen ligger förresten någon kilometer öster om där Niklas bodde senare och ungefär halvvägs mellan Dingle och Hedekas i inre norra Bohuslän. Kolla in kartan.

Så här skrev Övergaard ner låten:

Jag har skrivit av hans handskrivna uppteckning in på datorn:

Jag har även lagt upp denna avskrift på Folkwiki där man t ex kan lyssna på den.

Även August Andersson i Tôrve lärde sig denna polska efter Larsson, och den finns inspelad av bland annat Svenskt visarkiv (162 och BA 1924). August son Helge Andersson spelade också denna polska, som pappa och jag spelade in på video 1998. Jag har även privata inspelningar med Sören Nilsson och med min pappa Göte Klingvall.

De uppteckningar jag har stämmer inte överens förstås. Tyvärr kan jag antagligen inte lägga ut originalen här av upphovsrättsliga skäl, så den intresserade får jämföra själv.. Övergaard skriver 2*4+12 takter i D-dur, och i Svenska Låtar har vi 2*4+8+12 takter, där de två första delarna är skrivna i A-dur och den tredje i D-dur. Lars Ahlberg har också tecknat upp den som nummer 95 (LA95) i sitt häfte Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän, troligen ur Svenska Låtar med lite förändringar, och han skriver 2*4+2*6 takter (andra delen har olika slut) och i A- respektive D-dur. Ahlbergs uppteckning med en andrastämma finns på Rune Granquists hemsida.

Även om det står olika många korsförtecken i början av notraderna så är det samma toner, bara en variation i hur upptecknaren valt att skriva. Det finns nämligen ett giss i fjärde takten.

Låten är en fartig och bra triolpolska och spelas roligt nog än idag!

EÖ11 och tonarten

Efter att ha kikat lite på EÖ10 och tonarterna passade jag på att göra samma analys på EÖ11. De är närbesläktade tycker jag, och har till och med satts ihop till en med en repris från varje låt av Groupa där de spelar första reprisen från EÖ11 tillsammans med andra från EÖ10. Jag hittar den inte på Spotify men den finns på skivorna Årsringar: Svensk folkmusik 1970-1990 och Groupas Av bara farten/Vildhonung under namnet Polska efter Niklas Larsson.

Ur Einar Övergaards folkmusiksamling, med tillstånd från Svenskt Visarkiv

EÖ11 har ett korsförtecken i första reprisen, dvs G-dur eller e-moll och i andra reprisen ett återställningstecken, dvs C-dur eller a-moll. (Ett korsförtecken kommer tillbaka två takter in i andra reprisen men samtidigt är nästan alla f:en höjda explicit så jag tänkte mig att det kanske är felskrivet?) Sluttonerna är e i första reprisen och A i andra, alltså går första reprisen i e-moll och andra i a-moll. (Se notbilden här)

BarFly anser att låten som helhet går i e-moll, baserat på de ingående tonerna. Denna låt finns även upptecknad i Svenska Låtar Bohuslän, nummer 30 efter Albert Fossum med namnet Kampens polska. Där har den två korsförtecken, dvs D-dur eller b-moll. Jag tror på Övergaard i detta fallet och sluter mig till e-moll.

Här följer BarFly:s analys av EÖ11:

Key/mode determined from tune (lower score = higher confidence):
E Minor (19.250)+

E Minor Chromatic ( +1# +7#)
| | | | . | . | | . | | |

Pitches used : A B c d ^d e f ^f g a

Note usage % Histogram
E ********************************
F *
F# ***************
G **********************
G#
A ***********
A#
B ******
C ******
C#
D *****
D# ***

Pitch Histogram
A **
A#
B ******
c ********
c#
d ********
d# *****
e ****************************
f **
f# ****************************
g *************************
g#
a ************

Interval Histogram
-4 *
-3 ***********
-2 ************************
-1 ***********************
0 *********
1 ***********************
2 ********************
3 **********
4 **

Svenska låtar Bohuslän och Övergaardsboken

De två stora utgivna samlingarna över låtar från Bohuslän är Svenska låtar Bohuslän och Halland av Nils Andersson och Olof Andersson och så Einar Övergaards folkmusiksamling av Märta Ramsten. I övrigt finns hur mycket små häften och inspelningar som helst. Jag hörde en siffra på tio tusen låtar från Västra Götaland härom veckan.

Jag kikade lite översiktligt i de ovan nämnda böckerna och tänkte kanske mest för mig själv anteckna vad som finns upptecknat där från bohuslänska spelmän.

Svenska Låtar (sorterade från norr till söder):

  • Anton Andersson, Blåskog, Skee: en halling, en bordlåt, en gökpolska, tre polskor, en vals, en engelska och en marsch upptecknade 1909 av Nils Andersson och 1924 av Olof Andersson
  • Niklas Larsson, Liane, Svarteborg: åtta polskor, en brudmarsch, en halling, en bordlåt, en brännvinslåt och två valser upptecknade 1909 av Nils Andersson
  • Albert Fossum, Dingle, Svarteborg: tretton polskor, en vallåt, ”hjularen”, en halling, tre valser, en marsch, fyra visor och en skänklåt upptecknade 1909 av Nils Andersson och 1910 av Olof Andersson
  • Johan August Nilsson, Munkedal, Foss: fem polskor, två valser, en kadrilj och en engelska upptecknade 1916 av Axel Boberg
  • Maria Sohlberg, Munkedal, Foss: fem polskor, sju valser, en marsch, en visa, en skänklåt upptecknade 1909 av Nils Andersson, 1916 av Axel Boberg och 1924 av Olof Andersson
  • August Nilsson, Ödsmål: fyra valser, två polskor, två engelskor upptecknade 1916 av Axel Boberg
  • Olof Larsson, Kårehogen, Morlanda: tre valser och en rheinländer upptecknade 1909 av Arnold Lundin
  • Elias Ambjörnsson, Ytterby: en brudmarsch, två skänklåtar, en menuett, två polskor, en skorsk, två valser, en kadrilj, en rheinländer och en visa upptecknade 1929 av Dan Danielsson

Einar Övergaards folkmusiksamling

  • Carl Olsson, Kville: fem visor upptecknade 1901
  • Niklas Larsson, Liane, Svarteborg: tjugotvå polskor, en halling, en marsch och tio visor upptecknade 1901 (mera info här)
  • ”Soldat Lind”, Carl Johannesson, Håby: en polska och en halling
  • Alfred Lundberg, Mo: åtta polskor, två hallingar och en marsch
  • Niklas Olsson, Naverstad: sju polskor, två hallingar och två marscher

Den enda gemensamma spelmannen är Niklas Larsson.

Relaterade spelmän

De spelmän som är ganska relaterade till Niklas och som lite grann får ingå i mina efterforskningar är än så länge Albert Fossum (elev och spelkamrat, har mkt gemensamma låtar), Maria Sohlberg (spelkamrat), August i Wrem (spelkamrat som enligt Lars Ahlberg tagit efter Niklas mycket i sättet), August i Tôrve (elev), Helge Andersson (elev), Johan Lund (spelkamrat), Allan Sohlberg från Dingle (den enda nu levande personen som jag känner till som spelat med Niklas), Lars Ahlberg (troligen den största Niklas-kännaren idag) och min pappa Göte (som har spelat med August och Helge ovan).