Bilder hos Digitalt museum

På Digitalt museum finns bilder på några spelmän så jag passar på att länka härifrån om det finns intresserade. Digitalt museum har skrivit tydligt hur det ligger till med upphovsrätten och de som jag har rätt att kopiera har jag lagt ut här.

Johan Lund

http://digitaltmuseum.se/021015855001

Bilden beskrivs som Ödemarksjul. Johan Lund, spelman på Kynnefjäll tänder sin fotogenlampa för julkväll i ödemarken. December 1973. Upphovsrätt finns så jag kan inte lägga ut den här.

Foton av Oscar Färdig:

August i Wrem

http://digitaltmuseum.se/021015648369

012uPWUWet2R

Wrem + en okänd spelman

http://digitaltmuseum.se/011014447077

042sBXVbJuKD

Maria Sohlberg

http://digitaltmuseum.se/011014450006 och http://digitaltmuseum.se/011014448721

012sBXVfir7q 042sBXVhErfm

Fiolbyggare Bäckman från Uddevalla

http://digitaltmuseum.se/011014310347

032sAYBXAVoK

En okänd spelman

Spelmannen nedan är fotograferad av Robert Lindahl mellan 1870 och 1912. Okänd spelman.

012sAY4rF5Z4

Einar Övergaard

Det här är troligen Einar Övergaard, fotad av Ingeborg Enander:

http://digitaltmuseum.se/011014405308

022sB34ijzaw

Stärkestadspolskan, fortsättning

Denna text var påbörjad i mars 2013 och återupptagen nu i mars 2014 🙂

Jag har tidigare skrivit lite om stärkestadspolskan men efter att ha hört ett föredrag med spelmannen Jonas Åkerlund som arrangerades av Hogdals folkdansgille blev jag taggad att fördjupa mig i den igen. Den är unik bland svarteborgspolskorna så sett att den finns upptecknad efter två spelmän, av två olika upptecknare och dessutom inspelad med en spelman.

  • Upptecknad av Einar Övergaard 1901 efter Niklas Larssons spel (EÖ14)
  • Upptecknad av Nils Andersson 1909 efter Niklas Larssons spel (SvLBhln20)
  • Upptecknad av Nils Andersson 1909 efter Albert Fossums spel (SvLBhln31)
  • Inspelad av Yngwe Laurell 1916 med Niklas Larsson

Här följer uppteckningarna:

SvLBhln31

SvLBhln31

Det hade varit fantastiskt att få lägga upp fonografinspelningen här men det är Caprice som har rättigheterna eftersom de hade gjort någon ljudbehandling av dem. Jag har fixat vidare med ljudet så att de inte blir så skrapiga och brusiga men tyvärr får jag nog ändå inte lägga upp dem.

Här är mitt försök till uppteckning:

20140314-170611.jpg

Som man kan förvänta sig skiljer sig alla uppteckningarna åt, speciellt de två efter Niklas Larsson där taktstrecken olika placerade i första reprisen. Däremot har Fossums spel fått samma taktstrecksplacering som Övergaard. I Svenska låtar står kommentaren ”Jfr Niklas Larsson n:r 20. Första reprisen i hans version har annan betoning än ovanstående”. Dessvärre vet jag inte om detta är upptecknarens egen kommentar, det kan i så fall tyda på att Fossum och Niklas spelade lite olika. Om det t ex är Olof Anderssons kommentar kan det ju mycket väl vara så att de spelade lika men tecknades ner olika.

Hos Anderssons larssonuppteckning är första reprisen längre, tolv takter, med ett extra standard-triol-slut innan reprisen tas om.

I övrigt är det mest småsaker som skiljer och det gör det lite extra spännande att lägga dem bredvid varandra och jämföra.

En bloggläsare och tillika flitig spelstugedeltagare – Anders Ström – hade tecknat ner fonografinspelningen! Så kul! Jag har länge tänkt teckna ner alla fonograflåtarna men har bara kommit till skott med den ena valsen, så detta var välkommet! Jag fick ta del av uppteckningen och ändrade lite så som jag tycker att det låter. Jag har inte varit lika noggrann som under den förra uppteckningen. Det är dessutom ganska svårt att stämma av mot Larssons spel eftersom han ändrar tempo ganska mycket och det blir för krångligt att följa efter med datorn då.

Detta gav ju en fin möjlighet att jämföra fyra uppteckningar av samma låt!

Överst finns fonografuppteckningen följd av Övergaards och Anderssons. Förutom taktstrecken och de extra takterna är det bara enstaka rytmer och toner som skiljer sig.

Skärmavbild 2014-03-14 kl. 17.24.23 Skärmavbild 2014-03-14 kl. 17.24.33

Detta blev långt som vanligt och ingen detaljanalys fick plats. Det kanske kommer 🙂

Dans!

Den viktigaste inputen som jag fick från zornjuryn på uppspelningen i år var att försöka ta reda på hur man dansade framför allt till polskorna. Jag känner till väldigt lite om dansen och har tänkt att det är svårt att klura på så jag har prioriterat ner det. Men nu fick jag ny inspiration!

Det jag vet just nu är följande:

  • Einar Övergaard skriver att man dansade jössehärspolska men inte så tydligt vad det innebar
  • August i Tôrve har berättat att man dansade halling
  • Trippvals dansades och det är bevarat hur man gjorde
  • Man kunde inte dansa polska på 1940-talet i Dingle när Niklas spelade polskor, utan då lyssnade publiken bara
  • August och Niklas spelade mycket till dans, men mest polketter, shottisar och valser
  • Johan Lund har berättat lite om hur det gick till på balerna, som jag skriver om här.
  • Bjarne Lantz har berättat att han sett fläckpolska dansas i tradition i Sörbygden
  • I södra Västergötland dansade man polska på fläck och spelade polskorna snabbt. (Jag har en DVD om fläckpolskor som jag ska skriva om vid tillfälle.)
  • Det finns uppteckningar från närliggande områden – åtminstone från Lommeland, Skaftö och Orust

Svenskt Visarkiv jobbar också med dans så jag har mailat dem för att få veta vad de har kring dans i Bohuslän och Dalsland. Jag har också mailat DAG, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg, Bohusläns spelmansförbund, Folkdansringen Bohuslän och Uddevalla och Munkedals folkdansgillen för att se vad de har för information om dans. Och så gjorde jag ett inlägg på Facebook.

En liten början!

Lite om Einar Övergaards uppteckningar och Märta Ramstens efterforskningar

Einar Övergaard var hos Niklas Larsson sommaren 1901 och tecknade upp 22 polskor, en halling, en marsch och tio visor. Märta Ramsten vid Svenskt visarkiv gav ut Övergaards samlade uppteckningar med kommentarer i boken Einar Övergaards folkmusiksamling 1982. Här finns mycket intressant att läsa, denna bok rekommenderas för alla som är intresserade av folkmusik från västsverige med omnejd.

Om Niklas skrev Övergaard inte mycket, men Ramsten har forskat vidare och hittat i kyrkböckerna att han hette Nikolaus Larsson, född 29 december 1857. Han var gift med Augusta Mathilda Johansdotter, Tilda kallad, och de fick fem barn.

Ramsten återger vad folkminnesuptecknaren David Arill publicerat uppsatsen Bondespelemän i norra Bohuslän (1918). Jag tar mig friheten att också citera några rader härur. Detta citat är vanligt när man hör berättas om Niklas:

Det är en liten pigg gubbe, kvick som en vessla, alltid glad och livlig. Fastän han bor långt från alla ära och redlighet upp i skogsbygden och har en bra bit till riktig väg, går han ofta med sin fiollåda i handen ner till gårdarna och spelar natten lång på kalaserna. Han tröttnar inte. ”Dä går utå se sjol å späll”, säger han, och så stampar han takten till sina gamla polskor.

Arill beskriver vidare att när dragspelet gjorde intåg och dansgillena minskade spelade inte Niklas under en tioårsperiod. Men när spelmanstävlingarna kom igång blev han övertalad att spela igen, och var med 1909 i Ljungskile. Därefter var han med i många tävligar och fick oftast bra placeringar. Han var även med på Riksspelmansstämman i Stockholm 1910, som hade hundraårsjubiléum i somras.

Niklas hade lärt många av låtarna från Anders Eriksson, kallad Gömmen, skriver Arill. Han var född 1812 och var elev till Bryngel på Stärken, som dog på 1840-talet. (Mera info här) Ramsten skriver också att det finns fyra låtar inspelade på fonografcylindrar av Yngve Laurell, men i dagsläget känner vi till fem inspelningar.

Övergaard skriver att Niklas jämte Garnbindarn Gustaf Johannesson, ursprungligen från Töftedal i Dalsland men boende i Svarteborg, ”voro ganska goda förmågor och kunde utföra någotsånär tillfredsställande de mera svårspelta fiollåtarna”.

Uppteckningarna innehåller förslag, drillar, bindningar, vissa dubbelgrepp och ibland medljudande strängar. Det står till exempel inget om A-bas vilket jag tror att Övergaard tyckte var underförstått. Det står heller inget om pizzicato, vilket det ibland gör i Svenska Låtar. Invid låtarna finns ofta referenser till Svenska Låtar, vilket förstås lockar till jämförelse av uppteckningarna. Men det får jag skriva om en annan gång, och troligen låt för låt 🙂

Av de tio visorna är fem så kallade lyriska kärleksvisor, två lokala vispolskor och en känd i hela landet (”Sätt du glaset för din mun”). Visorna är bland annat efter Hans Andersson, lantbrukare i Grinås, Svarteborg, tillika August i Tôrves far, och efter fadern Lars Christiansson (född 1824 i Skredsvik) och efter Gömmen.

Einar Övergaard #11

Det finns ett gäng polskor efter Niklas Larsson som jag inte vet någon som spelar. Ett exempel är nummer 11 upptecknad av Einar Övergaard. Jag skrev in den på datorn för att lyssna igenom hur det står upptecknat.

X:1
T:Polska efter Niklas Larsson, EÖ11
M: 3/4
L: 1/8
K: Em
e>(fe)^de>f|g2 (3gfg (3afa|g>fe^de>f|g2 (3gfg (3afa|
g>f e>^d e>f|(3geg (Tfe) (e2|e2) e>c e>f|g2 (3gfg (3afa|
g>f e^d ef|g2 (3gfg (3afa|g>f e>^d e>f|g>Tf e4||
[K: Am]e>^f (3gag (3fag|((3T^fef) e>d B2|cd ((3efe) ((3dBd)|((3cBc) Ac (e2|
e)>^f (3gag fa|gT^f ed B2|c>d ((3efe) (3dBd|((3cBc) A4||

Kul med en lite mollig låt.