Solospel av larssonbitar på Uddevalla spelmansstämma

I lördags var det spelmansstämma i Uddevalla. Det var premiär för stämman, som hölls i Regementsparken. Vädret var underbart sommarvarmt och det var mycket folk där, både besökare och många som buskspelade i små gäng. Fikaservering och mycket trevligt folk. På en scen hölls uppspelningar med olika grupper.

Jag hade äran att bli tillfrågad om att spela några låtar solo på scenen — så kul! Jag spelade först en vals efter pappa/August i Tôrve och sedan Kalsongevalsen. Därefter klämde jag in en särnalåt – Rosénpolskan, en polska efter Spaken som är rekonstruerad av Anders Rosén. Sedan spelade jag två övergaardspolskor efter Niklas Larsson – EÖ27 (tobakspolskan) och EÖ11.

Min uppspelning 2011

Som en del i mitt larssonbitarprojekt har jag spelat upp några låtar för zornmärkesjuryn i Örebro i år, 2011.  Jag försökte sätta samman några olika låtar ur olika källor, men till slut blev det lite mindre blandning än jag först tänkt.

Här nedan skriver jag lite om vad jag sa, vilka låtar jag valde och hur jag försökte spela dem. Texten i kursiv stil är vad jag berättade för juryn.

Jag berättade först att Svarteborg var en socken i mellersta Bohuslän och numera är det mest en by. Jag sa att jag skulle spela tre låtar i svarteborgstradition. Anledningen till Svarteborg är att jag är född några mil därifrån och min pappa spelar dessa låtar och har spelat med äldre spelmän därifrån. Jag har upplevt den här musiken under min uppväxt och därför vill jag spela upp i denna tradition.

Den främste spelmannen från Svarteborg hette Niklas Larsson och levde ca 1850-1950. Alla tre låtarna är efter honom.

Låt #1: Kalsongevalsen efter August i Tôrve

Jag berättade att jag har låten efter pappa, som har den efter August, som har den efter Niklas. Namnet kommer av att Larsson & August i Wrem hade suttit och spelat och sen gått och lagt sig utan att ha kommit på hur denna valsen var. Sen vaknade dom mitt i natten och kom på den och satte sig i kalsongerna och spelade.

Jag spelade den i rätt snabbt tempo med medljudande strängar som enligt August var ett viktigt stilmedel – ”det ska va dubbelt spel” sa han. A-bas.

» Lyssna på Kalsongevalsen, vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen

Låt #2: Vals efter August i Tôrve

Jag berättade att jag skulle spela en vals till efter pappa, som har den efter August och efter Niklas, men att jag inte har något namn på den.

Det är en trippvals, som inte låter som uppenbara valser, och när man spelar så vet inte alltid folk vad de ska dansa till. Jag tog några danssteg och visade hur man gick med hela foten i 🙂

Här hade jag egentligen tänkt ta en vals efter fonografinspelningar med Niklas för att få en direkt från honom. Men jag ändrade mig till en enklare och hoppigare trippvals efter August eftersom jag kände mig säkrare på den rytmiskt. Typ veckan innan uppspelningen visade det sig nämligen att jag och pappa stampade olika i andrareprisen på fonografvalsen så det kändes lite vanskligt att ta den 🙂

Spelade den rätt likt den första, ganska fort och med medljudande strängar.

» Lyssna på Vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen

Låt #3: Kampens polska efter Niklas Larsson, EÖ11

Jag sa att valser var det vanligaste som de spelade till dans. Niklas och August spelade tillsammans till dans också, men helst ville Niklas spela själv. 

Det finns också polskor efter Niklas Larsson, så jag tänkte att jag skulle spela en polska. De flesta har vi inte kvar i ljudande tradition, men det finns några. Några inspelningar och några som August och hans son Helge spelade. Den jag ska spela nu har jag tagit ut efter noter, och då är det Einar Övergaard som har varit där och tecknat upp 1901, när Niklas var 45 år gammal. Det finns ganska många polskor där, och även i Svenska låtar. Jag ska spela nummer elva som Niklas Larsson har lärt ut till sin elev Albert Fossum, som finns i Svenska låtar oxå. Där finns en annan uppteckning efter Albert Fossum, lite annorlunda, men där kallas den för Kampens polska. En av de få molliga polskorna efter Niklas Larsson.

Låten har hos Övergaard 12+8 takter utan repriser. Första reprisen är ungefär 6+6 takter med överbundet mellan. Skriven i först E-moll och sedan A-moll med varierande f och fiss.

Ur Einar Övergaards folkmusiksamling, med tillstånd från Svenskt Visarkiv

Fossum har dubbelgrepp angivna, dubbel-e, dubbel- och trippel-a samt medljudande D-sträng till H på A-strängen, som jag har tagit efter. Uppteckningen har 8+8 takter med repriser och lite annan rytm. Upptecknat av Olov Andersson. Jag går helt på Övergaards uppteckning map rytm och takt. Jag drar lite i triolerna ibland som variation. A-bas.

» Lyssna på Polska efter Niklas Larsson, EÖ11 från uppspelningen

Diplom

Jag fick ett diplom med texten ”för lovande spel av bohuslåtar”, där jag som jag skrivit tidigare är lite missnöjd med att det blev hela landskapet.

Därmot är jag väldigt nöjd med jurysamtalet, de sa både positiva saker och saker som jag kan jobba på.

Juryn bedömde spelet mer än traditionsmedvetenheten såsom jag uppfattade det. Jag fick inga kommentarer på låtarnas karaktär t ex, vilket hade kunnat vara roligt. Bland det jag behöver jobba på är det främst takten och stampet som inte är på topp. Och det måste det ju bli! Diplom känns också som helt rätt bedömning av mitt spel så jag är jättenöjd!

Låtarna är inspelade av Svenskt visarkiv under min uppspelning och publicerade här med tillstånd från dem.

Kom & spela

I lördags var det spelmansstämma i Bokenäs bygdegård i Uddevalla i mellesta Bohuslän, anordnad av föreningen Bokenäsets Ådra. Några larssonbitar spelades 🙂 Bland annat lärde Joar Skorpen ut en polska efter August i Wrem till ungdomarna på ungdomskursen, som August har efter Niklas Larsson.

Det finns en variant efter Niklas själv upptecknad i övergaardsboken men jag vet inte numret på rak arm. Jag tror att det är EÖ18.

Senare på kvällen spelade jag och pappa några låtar, och blandade västerdallåtar med larssonbitar hej vilt, vi tycker att dom passar bra ihop 🙂 Vi spelade Kampens polska (EÖ11), Lirkelåten (EÖ9), fonografvalsen och en vals till som jag tyvärr inte vet vad den kallas.

Workshopar med tema Niklas Larsson

Två söndagar de senaste veckorna har jag hållit i workshopar à tre timmar med tema Niklas Larsson i föreningen Bokenäsets Ådra. Det har varit väldigt roligt och givande för mig, och förhoppningsvis även för deltagarna 🙂

Upplägget har varit så att jag har tagit med mig inspelningar med Niklas Larsson själv samt uppteckningar ur övergaardsboken och Svenska Låtar och så har vi pratat, diskuterat, jämfört, lyssnat och spelat. Vi har både spelat låtar som vi har i repertoaren sedan tidigare och försökt att lära oss EÖ10 och EÖ11.

De som kom på workshoparna har alla massor med intressant kunskap om folkmusiken i Bohuslän, så det har verkligen varit ett givande och tagande. Och inspirerande!

De fem inspelningarna är ju guldgruvor när det gäller att förstå vad som karaktäriserade Niklas spel. De finns utgivna på en CD som finnas att köpa hos Svenskt visarkiv.

EÖ11 och tonarten

Efter att ha kikat lite på EÖ10 och tonarterna passade jag på att göra samma analys på EÖ11. De är närbesläktade tycker jag, och har till och med satts ihop till en med en repris från varje låt av Groupa där de spelar första reprisen från EÖ11 tillsammans med andra från EÖ10. Jag hittar den inte på Spotify men den finns på skivorna Årsringar: Svensk folkmusik 1970-1990 och Groupas Av bara farten/Vildhonung under namnet Polska efter Niklas Larsson.

Ur Einar Övergaards folkmusiksamling, med tillstånd från Svenskt Visarkiv

EÖ11 har ett korsförtecken i första reprisen, dvs G-dur eller e-moll och i andra reprisen ett återställningstecken, dvs C-dur eller a-moll. (Ett korsförtecken kommer tillbaka två takter in i andra reprisen men samtidigt är nästan alla f:en höjda explicit så jag tänkte mig att det kanske är felskrivet?) Sluttonerna är e i första reprisen och A i andra, alltså går första reprisen i e-moll och andra i a-moll. (Se notbilden här)

BarFly anser att låten som helhet går i e-moll, baserat på de ingående tonerna. Denna låt finns även upptecknad i Svenska Låtar Bohuslän, nummer 30 efter Albert Fossum med namnet Kampens polska. Där har den två korsförtecken, dvs D-dur eller b-moll. Jag tror på Övergaard i detta fallet och sluter mig till e-moll.

Här följer BarFly:s analys av EÖ11:

Key/mode determined from tune (lower score = higher confidence):
E Minor (19.250)+

E Minor Chromatic ( +1# +7#)
| | | | . | . | | . | | |

Pitches used : A B c d ^d e f ^f g a

Note usage % Histogram
E ********************************
F *
F# ***************
G **********************
G#
A ***********
A#
B ******
C ******
C#
D *****
D# ***

Pitch Histogram
A **
A#
B ******
c ********
c#
d ********
d# *****
e ****************************
f **
f# ****************************
g *************************
g#
a ************

Interval Histogram
-4 *
-3 ***********
-2 ************************
-1 ***********************
0 *********
1 ***********************
2 ********************
3 **********
4 **

En larssonbit på Folkwiki

Jag håller på att skriva in övergaardsuppteckningarna på datorn för att kunna lyssna på dem utan att behöva lita till min egen notläsning. Jag bidrar samtidigt lite till det fina projektet Folkwiki genom att lägga in dom där. Bara en än så länge, men det kommer fler.

» Kolla på EÖ11

Einar Övergaard #11

Det finns ett gäng polskor efter Niklas Larsson som jag inte vet någon som spelar. Ett exempel är nummer 11 upptecknad av Einar Övergaard. Jag skrev in den på datorn för att lyssna igenom hur det står upptecknat.

X:1
T:Polska efter Niklas Larsson, EÖ11
M: 3/4
L: 1/8
K: Em
e>(fe)^de>f|g2 (3gfg (3afa|g>fe^de>f|g2 (3gfg (3afa|
g>f e>^d e>f|(3geg (Tfe) (e2|e2) e>c e>f|g2 (3gfg (3afa|
g>f e^d ef|g2 (3gfg (3afa|g>f e>^d e>f|g>Tf e4||
[K: Am]e>^f (3gag (3fag|((3T^fef) e>d B2|cd ((3efe) ((3dBd)|((3cBc) Ac (e2|
e)>^f (3gag fa|gT^f ed B2|c>d ((3efe) (3dBd|((3cBc) A4||

Kul med en lite mollig låt.