Min uppspelning 2011

Som en del i mitt larssonbitarprojekt har jag spelat upp några låtar för zornmärkesjuryn i Örebro i år, 2011.  Jag försökte sätta samman några olika låtar ur olika källor, men till slut blev det lite mindre blandning än jag först tänkt.

Här nedan skriver jag lite om vad jag sa, vilka låtar jag valde och hur jag försökte spela dem. Texten i kursiv stil är vad jag berättade för juryn.

Jag berättade först att Svarteborg var en socken i mellersta Bohuslän och numera är det mest en by. Jag sa att jag skulle spela tre låtar i svarteborgstradition. Anledningen till Svarteborg är att jag är född några mil därifrån och min pappa spelar dessa låtar och har spelat med äldre spelmän därifrån. Jag har upplevt den här musiken under min uppväxt och därför vill jag spela upp i denna tradition.

Den främste spelmannen från Svarteborg hette Niklas Larsson och levde ca 1850-1950. Alla tre låtarna är efter honom.

Låt #1: Kalsongevalsen efter August i Tôrve

Jag berättade att jag har låten efter pappa, som har den efter August, som har den efter Niklas. Namnet kommer av att Larsson & August i Wrem hade suttit och spelat och sen gått och lagt sig utan att ha kommit på hur denna valsen var. Sen vaknade dom mitt i natten och kom på den och satte sig i kalsongerna och spelade.

Jag spelade den i rätt snabbt tempo med medljudande strängar som enligt August var ett viktigt stilmedel – ”det ska va dubbelt spel” sa han. A-bas.

» Lyssna på Kalsongevalsen, vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen

Låt #2: Vals efter August i Tôrve

Jag berättade att jag skulle spela en vals till efter pappa, som har den efter August och efter Niklas, men att jag inte har något namn på den.

Det är en trippvals, som inte låter som uppenbara valser, och när man spelar så vet inte alltid folk vad de ska dansa till. Jag tog några danssteg och visade hur man gick med hela foten i 🙂

Här hade jag egentligen tänkt ta en vals efter fonografinspelningar med Niklas för att få en direkt från honom. Men jag ändrade mig till en enklare och hoppigare trippvals efter August eftersom jag kände mig säkrare på den rytmiskt. Typ veckan innan uppspelningen visade det sig nämligen att jag och pappa stampade olika i andrareprisen på fonografvalsen så det kändes lite vanskligt att ta den 🙂

Spelade den rätt likt den första, ganska fort och med medljudande strängar.

» Lyssna på Vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen

Låt #3: Kampens polska efter Niklas Larsson, EÖ11

Jag sa att valser var det vanligaste som de spelade till dans. Niklas och August spelade tillsammans till dans också, men helst ville Niklas spela själv. 

Det finns också polskor efter Niklas Larsson, så jag tänkte att jag skulle spela en polska. De flesta har vi inte kvar i ljudande tradition, men det finns några. Några inspelningar och några som August och hans son Helge spelade. Den jag ska spela nu har jag tagit ut efter noter, och då är det Einar Övergaard som har varit där och tecknat upp 1901, när Niklas var 45 år gammal. Det finns ganska många polskor där, och även i Svenska låtar. Jag ska spela nummer elva som Niklas Larsson har lärt ut till sin elev Albert Fossum, som finns i Svenska låtar oxå. Där finns en annan uppteckning efter Albert Fossum, lite annorlunda, men där kallas den för Kampens polska. En av de få molliga polskorna efter Niklas Larsson.

Låten har hos Övergaard 12+8 takter utan repriser. Första reprisen är ungefär 6+6 takter med överbundet mellan. Skriven i först E-moll och sedan A-moll med varierande f och fiss.

Ur Einar Övergaards folkmusiksamling, med tillstånd från Svenskt Visarkiv

Fossum har dubbelgrepp angivna, dubbel-e, dubbel- och trippel-a samt medljudande D-sträng till H på A-strängen, som jag har tagit efter. Uppteckningen har 8+8 takter med repriser och lite annan rytm. Upptecknat av Olov Andersson. Jag går helt på Övergaards uppteckning map rytm och takt. Jag drar lite i triolerna ibland som variation. A-bas.

» Lyssna på Polska efter Niklas Larsson, EÖ11 från uppspelningen

Diplom

Jag fick ett diplom med texten ”för lovande spel av bohuslåtar”, där jag som jag skrivit tidigare är lite missnöjd med att det blev hela landskapet.

Därmot är jag väldigt nöjd med jurysamtalet, de sa både positiva saker och saker som jag kan jobba på.

Juryn bedömde spelet mer än traditionsmedvetenheten såsom jag uppfattade det. Jag fick inga kommentarer på låtarnas karaktär t ex, vilket hade kunnat vara roligt. Bland det jag behöver jobba på är det främst takten och stampet som inte är på topp. Och det måste det ju bli! Diplom känns också som helt rätt bedömning av mitt spel så jag är jättenöjd!

Låtarna är inspelade av Svenskt visarkiv under min uppspelning och publicerade här med tillstånd från dem.

Valser

Det finns en hel del valser efter Niklas Larsson. Två finns inspelade med honom själv. Två finns upptecknade i Svenska Låtar Bohuslän. Det finns inspelningar med spelmän som spelar valser som de lärt sig av Niklas, t ex Johan Lund och August i Tôrve och hans son Helge. Och så finns det inspelningar med Svarteborgs spelmanslag, Bokenäsets Ådra, Marie Stensby och säkert fler. Många av valserna finns i Rune Granquists sammanställning i arrangemang mestadels av Lars Ahlberg.

Några valser

Fonografvalserna:

  • Kalle Nybas vals: ”Gammal vals från Bohuslän” enligt fonografinspelning med Niklas, spår 4 på Caprice-skivan.
  • Den andra fonografvalsen: ”Gammal vals från Bohuslän”, spår 3 på Caprice-skivan. Denna har jag inget namn på. Den finns även inspelad med August i Tôrve.

Några av de valser som August i Tôrve (August Andersson) spelat efter Niklas:

Valserna i Svenska Låtar Bohuslän:

  • SvLBhln23utan nummer hos FMK, spelas av t ex Ådran och kallas trippvals.
  • SvLBhln22FMK13, som jag inte känner igen.

Några till..

  • Stenbockens vals: Spelas på ”förstämd” fiol, dvs a-e-a-c#. Spelas av Allan Sohlberg, Dingle, i Svarteborgs spelmanslag.
  • Krokstadvalsen, spelas av Svarteborgs spelmanslag på deras LP Låtar från Kynnefjäll. Spelas även av Gunnar Haglund, Larssons barnbarn, på dragspel.

Det finns många fler valser, både i mina inspelningsarkiv och i Runes sammanställning, med namn som Karl XII:s vals, Springvals och Sängevalsen. Hos Svenskt visarkiv finns fler inspelningar med August t ex. Det är lätt att drunkna. Just nu orkar jag inte sammanställa alla — det krävs ju att man lyssnar igenom och hittar alla dubletter och varianter också.. Jag fokuserar på att spela dom jag tycker mest om 🙂

Två typer av valser?

Jag delar själv in valserna efter om dom låter äldre eller nyare. Jag försöker tänka ut vad som skiljer typerna åt, det är inte lätt, men jag tycker att de moderna är mer uppbyggda kring en ackordsföljd och känns mindre bonniga. De som låter nyare tycker jag har en touch av gammeldans, eller dragspel om man så vill.. Liksom i fallet med pols och gammelpols i Röros tycker jag bättre om de som jag tycker låter äldre 🙂

Det är alltså inte alls säkert att de är äldre eller nyare, utan det är bara en hypotes jag har. Kommentera gärna om du har input i detta ämne!

I detta sammanhang har vi t ex ”den andra fonografvalsen”, Tildas vals och Islandsvalsen i den äldre skalan. Bland de modernare med annan karaktär finns Helan och halvan, Kalle Nybas vals och Krokstadvalsen.

De äldre valserna avviker mer från genomsnittsvalsen än de nyare. De är snabba och hoppiga och melodiska men ändå lite entoniga. A-basiga och molligare. Fonografvalsen är i karaktären rätt lik både Islandsvalsen och Tildas vals.

Igår när jag spelade fonografvalsen ville fingrarna dra iväg till en vals efter Lars Gullbrand från Järna i Dalarna, som också påminner om den valsen i karaktären. Den finns med på Den Ljusblå Leken, en sjukt bra skiva med Anders Rosén och Jonas Åkerlund. Det känns bra!