En gren i Ahlbergs släktträd

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Pappa och jag har fått en liten gren i Lars Ahlbergs fem meter breda spelmanssläktträd med ungefär 175 spelmän med anknytning till norra Bohuslän. Så kul!

20130305-162658.jpg

Samtal om hogdalsmusiken

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Nolhôttarnas folkdanslag och Forskningsgruppen har kallat till ett Samtal om hogdalsmusiken söndagen den 3 mars. Ett fantastiskt initiativ som inspirerar! De båda spelmännen Jonas Åkerlund och Lars Ahlberg ska föreläsa om och visa vad som utmärker musiken från Hogdal och Lommeland. Allmänheten är välkomna!

Söndagen 3 mars
kl 14.00 – ca 18:45
Hogdals bygdegård

Ladda ner inbjudan som pdf:
Samtal om Hogdalsmusiken

Några hållpunkter som Jonas kommer att beröra:

  • Vad är utmärkande för hogdalsmusiken? Särprägel? Jämfört med närliggande musik i exvis Östfold? Jämfört med andra dialekter i landet?
  • Finns olika polsketyper i området? Jämförelse med exvis Västerdalarna.
  • Noter eller gehör? Skriftlig eller muntlig tradition. Berätta om skillnader, t ex i spelsätt. Vad säger forskningen? Hur arbetar du när du tecknar ner musik som är assymmetrisk etc?
  • Dansfilmen – vilka associationer den väcker. Ev ett par som dansar springdansen från Lommeland till Folkes spel?
  • Betydelsen av kulturarv för samhällsutvecklingen. Hur bevaras? Hur brukas? Hur lever det vidare?
Lars Ahlberg kommer att berätta om den lokala spelmanstraditionen.
(Min första tanke är givetvis att detta vore superintressant att göra med svarteborgslåtarna! :))

Albert Fossums och Bohusläns spelmansförbunds jubiléum

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

I lördags firade Bohusläns spelmansförbund sitt 80- eller 40-årsjubiléum och Albert Fossums 150-årsjubiléum i Munkedals Folkets hus. Nyckelharpspelmannen Pernilla Stendahl hade kurs med låtar efter Albert Fossum och Lars Ahlberg höll ett imponerande föredrag med bildspel om Albert Fossum innan Svarteborg spelmanslag spelade en konsert med låtar efter densamme.

Lars visar foto av Fossum

Lars visar foto av Fossum

En mycket värdefull kväll för oss som är intresserade av den lokala kulturhistorien!

EÖ14 – Stärkestadspolskan

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

En av de häftigaste svarteborgslåtarna är stärkestadspolskan, EÖ14. Den är ansedd som en av dom svåraste att spela och den är samtidigt en himla bra låt.

Den var populär även förr i tiden, eftersom den spelades redan av Olle i Stärkestad (Olle Sohlberg, 1795-1848, Foss socken) och troligen även hans spelkamrat Bryngel på Stärken. Låten finns inspelad på fonografrullar 1916 med Niklas Larsson (Bryngels elev Gömmens elev) och upptecknad både av Einar Övergaard och Nils Andersson, efter både Niklas Larsson (SvL Bohuslän 20) och hans elev Albert Fossum (SvL Bohuslän 31).

Låten spelas med A-bas och har ett litet tema på ungefär fyra takter som återkommer i både första och andra reprisen.

I min pärm med polskor efter Niklas Larsson har jag sammanställt alla övergaard- och svenskalåtarpolskornas olika uppteckningar och här tar stärkestadspolskan upp ett helt uppslag 🙂

Övergaard har skrivit den som 2*8+2*8 takter medan Nils Anderssons Larssonvariant är på 2*14+2*8 takter (se originalet här). Anderssons uppteckning skiljer sig från Övergaards även på var ettan är placerad, där Andersson ligger ett taktslag före i första reprisen. Andrarepriserna är däremot nästan identiska. När Andersson tecknade upp Fossums variant (SvLBhln31) är det lika många takter som hos Övergaard och ettan är placerad på samma ställe.

Hos Fossum finns också några dubbelgrepp noterade: dubbel-d, dubbel-a och ciss-f i två oktaver. I SvLBhln20 efter Niklas Larsson är endast två dubbelgrepp noterade, lös a-sträng med fjärdefingrets a på d-strängen samt lös d-sträng till ett d på a-strängen.

Det roligaste är att lyssna på fonografinspelningarna. Man hör för Larssons karaktäristiska saker som accelererande triolpartier och både jämna trioler och figurer med en åttondel och två sextondelar. Taktfast rytm och dubbelsträngar. Övergaards uppteckning är rätt lik fonografinspelningen, men skiljer sig på några toner. Fonografinspelningen är den främsta källan tycker jag, så det är den jag tar mest intryck av när jag försöker spela låten!

Stärkestadspolskan finns inspelad på LP med Svarteborgs spelmanslag (1982). Där spelar de duo med en stämma, i arrangemang av Lars Ahlberg. Spelsättet är ganska klassiskt med vibrato och städat spel. De spelar efter övergaardsuppteckningarna och långsammare än vad Niklas spelade på fonografen.

Ahlbergs svarteborgshäfte

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Lars Ahlberg har forskat mycket kring Niklas Larsson och även gett ut ett häfte med genomgång av spelmän och 104 låtar från trakten. Häftet heter Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän och gavs ut 1994.

Förutom den gedigna redogörelsen för spelmännen i trakten (med Maria Sohlberg som enda kvinna) finns en brudmarsch, en gånglåt, en halling, två sexlingar, sju schottisar, femton polketter, två polkor, trettiosex valser, två mazurkor, en hambo, fjorton polskor, en slängpolska, en springdans, tre visor och två vispolskor.

Niklas Larsson samt August och Helge Andersson står för ganska exakt två tredjedelar av låtarna. Många finns även i Svenska Låtar eller övergaardsboken. Även några av de låtar Niklas spelar på fonografinspelningarna finns här nedtecknade av Ahlberg.

Larssons läromästare

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

Gömmen

Niklas lärde sig att spela av spelmannen Anders Eriksson (inte Mette Anders Eriksson) från gården Gömmet på Lilla Stackekärr, några kilometer sydväst om Liane. Han kallades Gömmen efter den del av Lilla Stackekärr som han ärvde 1839. Gömmen levde 1812-1882, fram till att Niklas var i tjugofemårsåldern. Niklas Larsson var en särskilt intresserad och talangfull elev enligt Ahlberg (se källförteckning nedan).

I Svenska låtar står att Niklas har de flesta låtarna efter Gömmen. Men det verkar väldigt troligt att han har tillägnat sig fler låtar under de cirka 70 år han ”överlevde” Gömmen. I övergaardsboken står att två av visorna, EÖ38 och EÖ39 (Grötlåten) är efter Gömmen.

Bryngel på Stärken

Gömmen var liksom flera andra samtida spelmän i trakten elev till Bryngel Johansson (1782-1840), kallad Bryngel på Stärken. Han var den förste som undervisade i fiol och lärde ut låtar i Svarteborg. Han var född i Dalsland men flyttade till Svarteborg 1808. Från 1817 bodde han på Stärken, i Tosemarken (som jag inte riktigt förstår var det ligger. Google tror det ligger alldeles nära Dingle centrum). Han hade flera elever samtidigt och de lärde sig en repris i taget innan de var redo för nästa.

Vid nummer 19 och 20 i Svenska låtar efter Larsson står att han har dem efter Bryngel på Stärken, varav den senare är den berömda Stärkestadspolskan, EÖ14. Namnet kommer nog inte efter Stärken utan efter Olle i Stärkestad (Olle Sohlberg, 1795-1848), Foss socken, som Albert Fossum har den efter (SvLBhln31). Det är inte otroligt att den som skrivit kommentarerna i Svenska låtar, troligen Olof Andersson, har blandat ihop namnen Stärken och Stärkestad även om det även är troligt att Bryngel på Stärken spelat denna låt eftersom han och Olle var spelkamrater.

Hos Larssons elev Fossum hittar vi också hänvisningar till Bryngel på Stärken och Gömmen. Exempelvis SvLBhln25 som kallades Bryngelpolskan eller springare (kul att ordet fanns även i norra Bohuslän! :)).

Efter Fossum har vi oxå SvLBhln26 efter en annan av Bryngels elever, Lorn i Rönningen (Lorentz Simonsson, 1822-1900). SvLBhln10 (Larsson) och SvLBhln28 (Fossum) är oxå explicit efter Bryngel och Gömmen. Extra kul är att varianter spelades även av Niklas elev Helge Andersson, Grinås, och har förts vidare i ljudande tradition till oss idag.

Fler spelmän Niklas hade låtar och visor efter

Niklas farfar Christian Jerbrandson Lejon (1803-1862) från Skredsvik var också spelman, men jag vet inte om Niklas hörde honom spela någon gång. Fadern Lars Christansson (1824-1900) var liksom Niklas skomakare och sjöng visor men man vet inte om han spelade fiol. T ex har vi EÖ37, Hör du flecka lilla, efter honom.

Niklas var även elev till Daniel i Påstigen och lärde sig visor efter August i Tôrves farfar Hans Andersson (1833-1925), t ex EÖ30 och EÖ31, Ja går i tusen tankar och Där stodo två jungfrur.

Niklas har även åtminstone en låt efter Katte Jakob eller Katter-Jakob, EÖ24/SvLBhln12. Som var ”lösdrivare” eller ”tattare”.

Under två år var Niklas dräng hos Johan Lunds far, spelmannen Otto Hansson Lund och man får förmoda att de spelade tillsammans! Otto hade en hård uppväxt men gifte sig till gården Lunneskog i Mo socken. Han hade både svenska och norska låtar i repertoaren, troligen låtar från Enningdalen i Norge där han sålde ungnöt. Roligt att få belägg för utbytet med Norge 🙂

Jag fick ju googla Enningdalen, och det är en del av Bohusläns grannlandskap/fylke Østfold i Norge. Enningdalen har förvisso tillhört Bohuslän, fram till freden i Roskilde 1658, när resten av Bohuslän blev svenskt.

Jag gjorde en liten google-karta med några platser som är relaterade till Niklas Larsson utmärkta. Så att man kan få litet hum om var folket bodde i förhållande till varandra.

Källor
För att inte halva texten ska bestå av referenser skiver jag källorna här. Förstås finns mera info att hämta där, framför allt i Ahlbergs häfte. Ramsten anger sina källor, Einar Övergaard och David Arill, medan Svenska Låtar och Ahlberg inte gör det. Av informationen att döma så har även Svenska Låtar folkminnesupptecknaren Arill som källa.

  • Lars Ahlbergs fantastiska häfte ”Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän”, 1994
  • Märta Ramstens underbara bok Einar Övergaards folkmusiksamling, 1982
  • Svenska Låtar Bohuslän & Halland, 1931

Relaterade spelmän

Warning: Use of undefined constant cmp - assumed 'cmp' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/e/0/7/foli.se/httpd.www/larssonbitar/wp-content/plugins/automatic-tag-link/automatic-tag-link.php on line 84

De spelmän som är ganska relaterade till Niklas och som lite grann får ingå i mina efterforskningar är än så länge Albert Fossum (elev och spelkamrat, har mkt gemensamma låtar), Maria Sohlberg (spelkamrat), August i Wrem (spelkamrat som enligt Lars Ahlberg tagit efter Niklas mycket i sättet), August i Tôrve (elev), Helge Andersson (elev), Johan Lund (spelkamrat), Allan Sohlberg från Dingle (den enda nu levande personen som jag känner till som spelat med Niklas), Lars Ahlberg (troligen den största Niklas-kännaren idag) och min pappa Göte (som har spelat med August och Helge ovan).