Katte Jakob, EÖ24

Min kompis Rune frågade hur jag spelar den larssonbiten som cellisten Jonas Bleckman spelade på sin examenskonsert och som också trevligt nog finns på YouTube, och som jag skrivit lite om innan. Jag har spelat den med pappa men aldrig riktigt benat ut den själv. Jag går mest efter Övergaards uppteckningar, som vanligt, och där har den nummer 24. Dags att spela lite på denna!

Övergaard har skrivit Dalbopolska inom parentes efter låten och kallar den för Katte Jakob. I en annan uppteckning av låten ska den vara skriven lite annorlunda enligt Märta Ramsten, bland annat med medljudande a-sträng de första takterna. Intill den uppteckningen stod det också

En tattare lärde Niklas denna låt. Jag brukar kalla den för Brio-polskan. Livlig låt! Efterdrill på obetonad t-del.

Någon läsare som känner till något om briopolskan? Jag har aldrig hört talas om den.. Inte begriper jag det där med efterdrill heller, men obetonad taktdel är väl tvåan antar jag?

Så här ser Övergaards uppteckning ut:

20140220-154949.jpg
Publicerad med tillstånd från Svensk Visarkiv

Den är ganska krångligt skriven med repriserna där ettan och tvåan är mitt i takten. Jag skrev rent för att kunna låta datorn spela upp och passade samtidigt på att skriva ut hela första delen utan repriser för att se strukturen tydligare. Första delen är egentligen ett fyratakterstema som upprepas med variation.

20140220-155152.jpg

Här ser man också exempel på variationer som Larsson gjorde. Trioler blandas med åttondel-plus-två-sextondelar (rödmarkerat) och han varierar mellan att binda och hacka triolerna (grönt).

I Svenska Låtar finns nummer 12 som är samma låt. Det är ganska stora skillnader men vissa bitar är helt lika också. Det mest spännande med Nils Anderssons uppteckning är att den är mer detaljerad, med angivna lösa strängar, förslag och två takter som kunde utsmyckas med pizz på lös a-sträng 🙂

Här följer en bild från Svenska Låtar. Gula partier är de som är ganska lika Övergaards uppteckning och de röda är extra intressanta 🙂 Första delen av andra reprisen skiljer sig markant från Övergaard. Andersson skriver också låten som två vanliga repriser, vilket ju blir enklare att läsa.

20140227-163956.jpg

En variant finns efter kusinerna Günter och Åberg i Grinstad, EÖ112. Den får nog sägas är mer lik Övergaards larssonuppteckning än vad Anderssons är. Denna variant är inte heller lika utsmyckad med t ex åttondel-två-sextondelar-mönstret.

20140227-164215.jpg

Jonas Åkerlund och Alban Faust spelar en variant av denna låt på sin skiva Pipmakarns polska. En 30 sekunder lång provbit finns här. Där kallas den för Håka Lätt och jag vet inte på rak arm om de spelar enligt denna uppteckning eller inte. Tyvärr hittar jag inte fodralet till den skivan just nu så jag vet inte om de har skrivit någon mer information där eller inte 🙁 Det är i alla fall så att de spelar den ganska långsamt, betydligt långsammare än vad jag skulle tro att Niklas Larsson skulle spelat den. Synd att jag inte vet hur de tänker kring tempot! Det hade varit intressant.

Polskor

Nedan följer ett schema över de flesta polskor som jag känner till efter Niklas Larsson. Jag har tidigare sammanfattat detta lite men här finns en sida där man kan slå upp sambanden vid behov.

Primär nyckel är numret i Einar Övergaards folkmusiksamling. Det finns alltså inga ytterligare polskor i Svenska Låtar! För varje polska hos Övergaard radas ev motsvarigheter i Svenska Låtar upp (efter antingen Niklas Larsson eller Albert Fossum) tillsammans med numret i Folkmusikkommissionens originaluppteckning om det finns. Det finns någon eller några ytterligare polskor efter Niklas genom August Andersson både inspelade och upptecknade av Lars Ahlberg. De återstår att infoga i detta schema.

De låtar som finns i schemat är EÖ 6-27, 36-37, SvLBhln 10-13, 18-21 och FMK 1-4, 9-12 efter Niklas och följande efter Albert: SvL 25-26, 28-31, 33-36. Johan August Nilsson 49, 51.

Om även alla polskor efter Albert Fossum som finns i Svenska Låtar skulle funnits med i detta schema hade endast tre behövts läggas till (av totalt 13 st). De tre är SvLBhln24, SvLBhln32, SvLBhln46.

Förkortningar/namn
FMK: Folkmusikkommissionen
LA: Lars Alhberg
Ramsten: Märta Ramsten i Einar Övergaards folkmusiksamling
AF: Albert Fossum
Stensby: Marie Stensby
Ådran: Boknäsets Ådra

Svenska Låtar FMK LA namn inspelningar
EÖ6 Jömmens poska  Sören Nilsson, Jag
EÖ7  Sören Nilsson
EÖ8  Sören Nilsson, Jag, Oleman
EÖ9 SvLBhln36 (ef AF) enl Ramsten Lirkelåten Sören Nilsson, Jag
EÖ10  SvLBhln49 efter Johan August Nilsson Groupa, Anno 2010, Oleman, jag
EÖ11 SvLBhln30 (ef AF) Kampens polska enl Fossum Samma som ovan
EÖ12  Sören Nilsson
EÖ13 Polskskivlingen enl Stensby  Sören Nilsson, Svarteborgs spelmanslag, Marie Stensby, Hemållt, jag
EÖ14 SvLBhln20 enl Ramsten + SvLBhln31 (ef AF) FMK11 (länk) Stärkestadspolskan Niklas Larsson,  Sören Nilsson, Svarteborgs spelmanslag, Oleman, jag
EÖ15  Sören Nilsson
EÖ16
EÖ17 SvLBhln11 och SvLBhln28 FMK2 (länk)  LA90 Älvornas polska
EÖ18 SvLBhln29 ef AF Strömkarlens polska, Niklas lillpolska enl Stensby August i Tôrve,  Sören Nilsson
EÖ19 Dalbopolska Sören Nilsson
EÖ20 De va e jänta Svarteborgs spelmanslag, jag
EÖ21 SvLBhln19 enl Ramsten FMK10 (länk) Kåde Kari Boknäsets ÅdraNiklas Larsson, jag
EÖ22 SvLBhln13 enl Ramsten FMK4 (länk)  Frifot,  Sören Nilsson
EÖ23 SvLBhln25 (ef AF) enl Ramsten  LA87 Bryngelspolskan eller Springare enl SvL
EÖ24 SvLBhln12 enl Ramsten FMK3 (länk) Katte Jakob enl EÖ  Jonas Bleckman och Karl-Johan Ankarblom,  Sören Nilsson
EÖ25  Oleman, Sören Nilsson
EÖ26 SvLBhln10 enl Ramsten. Även SvLBhln34 och SvLBhln35 FMK1 (länk) LA86 Vallåtspolskan enl Ådran Sören Nilsson
EÖ27 Jmfr SvLBhln10 och SvLBhln33 (ef AF) enl Ramsten + SvLBhln21 enl SvLBhln33.

SvLBhln51 efter Johan August Nilsson

FMK12 (länk) Tobakspolskan Sören Nilsson
EÖ36 SvLBhln18 enl Ramsten, SvLBhln26 ef AF FMK9 (länk) Ja geck mej ut Hemållt, August i Tôrve, Helge Andersson
EÖ37 Hör du flecka lilla

Larssonbitar på cello på YouTube

Den fantastiskt bra cellisten Jonas Bleckman spelade en larssonbit på sin examenskonsert från folkmusiklinjen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 🙂

Polska, EÖ24

Karl-Johan Ankarblom och Jonas Bleckman

EÖ24 kallar Övergaard för Katte Jakob, som troligen är den ”tattare” som Niklas har den efter. Övergaard angav att det var en dalbopolska och troligen spridd efter han ”brukar kalla den för Brio-polskan”. Denna låt finns både i övergaardsboken och i Svenska Låtar Bohuslän (nr 12) men såvitt jag kan höra så är denna tagen från övergaardsboken.

Ur Einar Övergaards folkmusiksamling, med tillstånd från Svenskt Visarkiv

En annan variant från kusinerna Günter och Åberg i Grinstad, Dalsland, är EÖ112.

De spelade även en marsch från Bullaren efter Niklas Olsson, EÖ61, som enligt filmen också är efter Niklas Larsson, men det är den troligtvis inte.

Brudmarschen:

Jeanette Eriksson och Jonas Bleckman

Larssons läromästare

Gömmen

Niklas lärde sig att spela av spelmannen Anders Eriksson (inte Mette Anders Eriksson) från gården Gömmet på Lilla Stackekärr, några kilometer sydväst om Liane. Han kallades Gömmen efter den del av Lilla Stackekärr som han ärvde 1839. Gömmen levde 1812-1882, fram till att Niklas var i tjugofemårsåldern. Niklas Larsson var en särskilt intresserad och talangfull elev enligt Ahlberg (se källförteckning nedan).

I Svenska låtar står att Niklas har de flesta låtarna efter Gömmen. Men det verkar väldigt troligt att han har tillägnat sig fler låtar under de cirka 70 år han ”överlevde” Gömmen. I övergaardsboken står att två av visorna, EÖ38 och EÖ39 (Grötlåten) är efter Gömmen.

Bryngel på Stärken

Gömmen var liksom flera andra samtida spelmän i trakten elev till Bryngel Johansson (1782-1840), kallad Bryngel på Stärken. Han var den förste som undervisade i fiol och lärde ut låtar i Svarteborg. Han var född i Dalsland men flyttade till Svarteborg 1808. Från 1817 bodde han på Stärken, i Tosemarken (som jag inte riktigt förstår var det ligger. Google tror det ligger alldeles nära Dingle centrum). Han hade flera elever samtidigt och de lärde sig en repris i taget innan de var redo för nästa.

Vid nummer 19 och 20 i Svenska låtar efter Larsson står att han har dem efter Bryngel på Stärken, varav den senare är den berömda Stärkestadspolskan, EÖ14. Namnet kommer nog inte efter Stärken utan efter Olle i Stärkestad (Olle Sohlberg, 1795-1848), Foss socken, som Albert Fossum har den efter (SvLBhln31). Det är inte otroligt att den som skrivit kommentarerna i Svenska låtar, troligen Olof Andersson, har blandat ihop namnen Stärken och Stärkestad även om det även är troligt att Bryngel på Stärken spelat denna låt eftersom han och Olle var spelkamrater.

Hos Larssons elev Fossum hittar vi också hänvisningar till Bryngel på Stärken och Gömmen. Exempelvis SvLBhln25 som kallades Bryngelpolskan eller springare (kul att ordet fanns även i norra Bohuslän! :)).

Efter Fossum har vi oxå SvLBhln26 efter en annan av Bryngels elever, Lorn i Rönningen (Lorentz Simonsson, 1822-1900). SvLBhln10 (Larsson) och SvLBhln28 (Fossum) är oxå explicit efter Bryngel och Gömmen. Extra kul är att varianter spelades även av Niklas elev Helge Andersson, Grinås, och har förts vidare i ljudande tradition till oss idag.

Fler spelmän Niklas hade låtar och visor efter

Niklas farfar Christian Jerbrandson Lejon (1803-1862) från Skredsvik var också spelman, men jag vet inte om Niklas hörde honom spela någon gång. Fadern Lars Christansson (1824-1900) var liksom Niklas skomakare och sjöng visor men man vet inte om han spelade fiol. T ex har vi EÖ37, Hör du flecka lilla, efter honom.

Niklas var även elev till Daniel i Påstigen och lärde sig visor efter August i Tôrves farfar Hans Andersson (1833-1925), t ex EÖ30 och EÖ31, Ja går i tusen tankar och Där stodo två jungfrur.

Niklas har även åtminstone en låt efter Katte Jakob eller Katter-Jakob, EÖ24/SvLBhln12. Som var ”lösdrivare” eller ”tattare”.

Under två år var Niklas dräng hos Johan Lunds far, spelmannen Otto Hansson Lund och man får förmoda att de spelade tillsammans! Otto hade en hård uppväxt men gifte sig till gården Lunneskog i Mo socken. Han hade både svenska och norska låtar i repertoaren, troligen låtar från Enningdalen i Norge där han sålde ungnöt. Roligt att få belägg för utbytet med Norge 🙂

Jag fick ju googla Enningdalen, och det är en del av Bohusläns grannlandskap/fylke Østfold i Norge. Enningdalen har förvisso tillhört Bohuslän, fram till freden i Roskilde 1658, när resten av Bohuslän blev svenskt.

Jag gjorde en liten google-karta med några platser som är relaterade till Niklas Larsson utmärkta. Så att man kan få litet hum om var folket bodde i förhållande till varandra.

Källor
För att inte halva texten ska bestå av referenser skiver jag källorna här. Förstås finns mera info att hämta där, framför allt i Ahlbergs häfte. Ramsten anger sina källor, Einar Övergaard och David Arill, medan Svenska Låtar och Ahlberg inte gör det. Av informationen att döma så har även Svenska Låtar folkminnesupptecknaren Arill som källa.

  • Lars Ahlbergs fantastiska häfte ”Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän”, 1994
  • Märta Ramstens underbara bok Einar Övergaards folkmusiksamling, 1982
  • Svenska Låtar Bohuslän & Halland, 1931