Nu har jag spelat in nr 11:
Den har jag tragglat med i flera år och finns nog i äldre inspelningar här på bloggen. Idag lät den så här!
Den passar bättre med AEAE-stämning, men nu blev det ADAE istället. Jag försöker spela lite långsammare nu, än jag gjorde tidigare. Då försökte jag dra upp tempot rätt mycket, men nu satsar jag lite lägre för att hinna med lite bättre 🙂
Tionde inspelade låten i kvantitetsprojektet är EÖ15. Jag har inte skrivit något om den tidigare men det är i alla fall en polska som spelas nuförtiden. Den är rätt svår tycker jag och på inspelningen hör man t ex hur jag inte får till slutet så bra 🙂
Den börjar likadant som Tobakspolskan EÖ27, men Tobakspolskan är betydligt enklare att utföra:)
EÖ15 har ett mönster om 6*2+(4*2)*2 takter medan EÖ27 har 8*2+2*2+2 (egenpåhittad notation :)).
Nionde låten blev EÖ17 Älvornas polska, som jag har skrivit en del om tidigare. Fossum spelade den ett varv på 40 sekunder, och jag spelar här några sekunder långsammare.
» EÖ17 Älvornas, fans eller hin håles polska
Dottern dansar till 🙂
Övergaards noter: 
Nästa låt i kvantitetsprojektet är en av de två vispolskorna som finns i Einar Övergaards samling, EÖ37 Hör du flecka lella.
Maken och dottern dansar och sonen ligger på golvet och jollrar 🙂
Niklas har den efter sin far skomakaren Lars Christansson (1824-1900). Han sjöng visor men man vet inte om han spelade fiol.
Mer om låten, inklusive noterna och texten finns här.
Kvantitetsprojektets sjunde låt blev EÖ8, som jag inte känner till någon mer uppteckning av.
Det är också en populär låt som spelas både av Bokenäsets Ådra och av Oleman. Den har en melodisk första repris och en speciell andrarepris med hackande toner, omväxlande rytmik: åttondel + två sextondelar alternativt trioler. Övergaard anger själv att andrareprisen antagligen var oriktigt upptecknad, men det är ju svårt att göra något åt 🙂
Övergaards noter
Min renskrift med annorlunda radbrytningar så att man lättare ser mönstret. Tempot är en utgångspunkt bara.
Nummer 13 i Einar Övergaards samling är en populär polska som är förhållandevis melodisk. Den spelas ofta av Bokenäsets Ådra och finns inspelad med Hemållt, Marie Stensby och Svarteborgs spelmanslag. Hemållts inspelning finns på Spotify för er som har tillgång till den tjänsten. Marie Stensby kallade låten för polskskivlingen eftersom det är en så kort låt, som består av två fyra-takters-teman.
Jag spelade in den i helgen som nummer sex i veckans-låt-serien.
» EÖ13 mars 2016
Jag försöker spela i ganska högt tempo eftersom det troligen var så Niklas skulle spelat låten. Jag har skrivit en del om tempo förut, men både inspelningarna med Niklas och Fossums tempoangivelser är höga, och det finns även belägg för högt tempo om man tittar på dans i området. Jag försöker att spela så fort jag kan utan att det låter stressigt 🙂 Fossums tempoangivelser var väldigt olika så om en låt inte passar att spelas i högt tempo kan man ju absolut dra ner tempot på den låten. Men denna passar bra att spela snabbt tycker jag, den blir mer dansant då.
Övergaards fina noter: 
Veckans låt nummer fem blev en visa från Svarteborg efter Albert Fossum, SvLBhln44. Finns den någon mer stans än i Svenska Låtar tro?
» Ja nu gungar tiljan under foten
Texten är liten konstig men går så här:
Ja nu gungar tiljan under foten
Spara inte skon, slå i maten
Stekta harar, gödda svin
och kyckling, sill och brännevin
På bordet är
Var god stig in
Det är en skänklåt så den ska väl vara positiv men jag tycker att det är en så vacker och vemodig melodi så jag spelar den lite vemodigt.
Uppteckningen finns här: Folkmusikkommissionen
Ni som har Spotify kan lyssna på en tolkning av Halsbäcks svänggäng.
Vecka fyra har passerat. Jag har spelat lite på EÖ14 och EÖ17 men de är inte riktigt färdiga för kvantitetsprojektet ännu. Idag spelade jag in en gammal goding istället, medan riset kokade på spisen och dottern lekte med en nalle.
Min inspelning:
Jag behöver få upp tempot lite, tror jag.
Denna låt finns upptecknad efter Niklas Larsson i två varianter, EÖ21 och SvLBhln19. Den finns dessutom inspelad på fonograf och den inspelningen skiljer sig en del från uppteckningarna, framför allt i första reprisen.
Jag har inte jämfört uppteckningarna så noga nu och inte heller spelat ordagrant efter noterna utan hur jag har hört den spelas av andra. Den är en hit hos Bokenäsets Ådra till exempel. De har med den på senaste skivan Väre på for.
Även denna låt har sångtext till, första reprisen:
Å i, å i å hopp på Kåde Kari
Vill du följa mä å lai
Di två nättane ska bli i lai
Den tredje den ska bli på rännet
”å lai” betyder ”på ladan” enligt Svenska Låtar. Där står texten så här (enligt vad jag kan tolka handskriften):
Ja i och hopp å hopp å Kåde Kari
Vill Du följe mä å laë
Di två nättane di ska ble i laë
De tredje de ska bli på rännet
Einar Övergaards noter: 
Svenska Låtars noter: 
(Deras handskrift finns här)
Niklas Larsson tävlade med bland annat denna låt 1918 🙂
Veckans låt för vecka 3 (ett tag sen..) är EÖ20, som har en text som lyder så här:
De va e jänta
Ho lå å vänta
Å vänta gjore ho på gutten sin :||
Å då ho då förnam att inte gutten kom
Så va ho inte sen att vända sej om
Å de kan kvitta,
Mi arma flicka
Te lördagskvällen kommer en a’en igen
Min inspelning finns på SoundCloud:
Övergaards uppteckning: 
Om du känner till något om melodin Hör du Stina, hvar har du varit så kommentera gärna nedan! Förutom denna referens har jag ingen annan information om denna låten, tyvärr. Den spelas ofta av Bokenäsets Ådra, då med sånginslag förstås! Den är även med på LP:n Låtar från Kynnefjäll som Svarteborgs spelmanslag spelade in 1982.
Låten för vecka 2 blev Lirkelåten, EÖ9, eftersom jag trodde att den var nummer sju 🙂 Jag hade lite svårt att hålla mig till kvantitet eftersom de första inspelningarna av denna låten blev väldigt tråkiga. Nu har jag spelat lite till och känner att det går att publicera en variant, några veckor senare än planerat.
(Länk till filen om mediaspelaren ovan inte fungerar: EÖ9 160128)
Einar Övergards uppteckning efter Niklas Larsson i Märta Ramstens samling:
Övergaards originalnoter:
EÖ9 har en like i SvLBhln36 (efter Albert Fossum) enligt Märta Ramsten.
Jag har inte jämfört dem så noga men man ser ju i alla fall att takten inte är på samma ställe om strecken och antalet takter skiljer.
Kommentar någon vecka efter publicering: Om jag skulle spelat in låten nu skulle jag spelat snabbare. Det känns som att den står och stampar lite nu.
Vecka 1 har precis passerat och jag har spelat in projektets första låt (med mobilen). Det är den första polskan i övergaardsboken, nummer 6.
Hos Övergaard står den utan kommentarer, men låten kallades av Fossum för Jömmens polska. Fossum angav det enormt höga tempot 168 slag/minut (läs mer här) i sin egen uppteckning av den.
Dessa två upp-/nedteckningar känner jag till:
Einar Övergaards uppteckning efter Niklas Larssons spel
Albert Fossums nedteckning
Jag har i första hand utgått från Övergaard och Niklas Larsson när jag spelar. Låten går i G dur vilket tyvärr inte är en favorittonart och det är en rejäl utmaning att dels få lite fraser/melodi i första reprisen och dels få upp tempot. Första reprisen blir lätt att låta som att man radar upp triolerna efter varandra bara, och det blir ju varken spännande eller dansant. Denna inspelning av låten är en bit på väg att omvandla den från en radda noter till en danslåt.
De två sista låtarna jag spelade på konserten var ett set med EÖ11+EÖ10. Här kommer en film med dem:
På konserten på Uddevalla Folkmusikfestival tidigare i augusti spelade jag även stärkestadspolskan och ytterligare två polskor. Här kommer ett litet filmklipp med stärkestadspolskan:
På konserten på Uddevalla Folkmusikfestival för ett par veckor sedan spelade jag bland annat en trippvals som kallas för Kents favorit, eftersom en kille i Bokenäsets Ådra som heter Kent hade den som favoritvals. Det är en låt som jag har efter min pappa, som har lärt sig den av August i Tôrve. August hade den i sin tur efter Niklas Larsson. Det är en fin liten vals som bara sträcker sig över en dryg oktav.
Jag la upp en musikvideo med den på YouTube 🙂 Det är mitt första YouTube-klipp 🙂 Välkomna att lyssna och kika.
För ett par veckor sedan, den 17 maj, spelade jag till dans som ett av många inslag på Folkmusikkaféet Allégårdens 35-årsjubiléum. Jag spelade låtar från bland annat Särna, Engerdal, Nås, Lom, Dalsland och så tre bohuslänska.
» Polska efter Niklas Larsson, EÖ11
» Vals efter Niklas Larsson (fonografvalsen)
» Polska efter Maria Sohlberg, Munkedal
Polskorna gick bra att dansa till, men på valsen var många osäkra. Det första paret som började dansa frågade om det var vals och när jag nickade började de dansa vals. Det fanns även de som dansade polska till, men det blir väldigt snabbt, fast det funkar ju 🙂
Jag tänker ibland att jag borde säga vad det är för låtar jag spelar, men det gör jag bara i bland och oftast efteråt. Kan förbättra det 🙂
Efter mig skulle Pelle Gustafsson från Sundborn spela, och när han kom in spelade jag en vals efter Denis Emanuelsson från Dalsland som han hakade på med en stämma till 🙂 Eftersom han spelar en del Niklas Larsson med Marie Stensby så passade vi på att testa en låt till tillsammans och tog Niklas favoritschottis. Det var superkul att spela med honom som spelade stämma till och det blev då betydligt tätare på dansgolvet än när jag spelade själv 🙂
Jag la upp en egen inspelning av Tildas vals på SoundCloud.
Så här ser det ut på SoundCloud
Här kommer min tolkning av Islandsvalsen, som jag spelade den för några veckor sen när jag övade inför zornmärkesuppspelningarna. Den är rätt lik såsom min pappa och Bokenäsets Ådra spelar den, lite mer struttigt än man kan höra den ibland.
» Islandsvalsen efter August i Tôrve, Svarteborg
Jag har även lagt upp den på SoundCloud.
För några veckor sedan, ungefär 96 år efter Niklas, spelade jag in min egna variant av fonografvalsen 🙂 Då lät den så här:
(Mer info om min tolkning finns här)
Jag la upp inspelningen på SoundCloud också.
Trippvalsen Islandsvalsen har fått sitt namn efter stället Island eller Islandssjön i Svarteborg. Låten är bevarad till nutid genom August i Tôrve som har den efter Niklas Larsson. August bodde i Grinås som ligger nära Island. Google hade inte med dessa små ställen på sin karta men det hade Bing! 🙂
Island markerat, Islandssjön till vänster och Kärnsjön till höger
Valsen finns med på en inspelning med August i Tôrve hos Svenskt Visarkiv. Där spelar han en annan ordning på repriserna än var jag har lärt mig och dessutom i ett ganska långsamt tempo jämfört med t ex de valser som Niklas Larsson spelar själv. Han spelar mycket på dubbelsträngar på en illa stämd fiol och slutar låten med ett pizz 🙂
I häftet Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän finns denna vals med som nummer 60 (Svenskt Visarkivs katalog) med kommentaren ”jfr Vals ur Friskytten av C.M. von Weber, komp. 1820”. Och det kan man ju göra, t ex finns den på Spotify i en inspelning från 1973 med Staatskapelle Dresden! Fantastiskt med IT 🙂 Friskytten är en tysk romantisk opera.
Min spelkompis Rune Granquist har lagt upp Lars Ahlbergs arrangemang av denna vals som pdf på sin hemsida. Bokenäsets Ådra har spelat in valsen på sin skiva Väre på for (2007). De spelar flera fioler samtidigt och lägger på en stämma efter ett tag. De följer Augusts toner men spelar lite fortare.
Jag passar på att ta lite mod till mig och lägga ut en inspelning med mig själv 🙂 Så här lät islandsvalsen häromdagen när jag spelade den.
Som en del i mitt larssonbitarprojekt har jag spelat upp några låtar för zornmärkesjuryn i Örebro i år, 2011. Jag försökte sätta samman några olika låtar ur olika källor, men till slut blev det lite mindre blandning än jag först tänkt.
Här nedan skriver jag lite om vad jag sa, vilka låtar jag valde och hur jag försökte spela dem. Texten i kursiv stil är vad jag berättade för juryn.
Jag berättade först att Svarteborg var en socken i mellersta Bohuslän och numera är det mest en by. Jag sa att jag skulle spela tre låtar i svarteborgstradition. Anledningen till Svarteborg är att jag är född några mil därifrån och min pappa spelar dessa låtar och har spelat med äldre spelmän därifrån. Jag har upplevt den här musiken under min uppväxt och därför vill jag spela upp i denna tradition.
Den främste spelmannen från Svarteborg hette Niklas Larsson och levde ca 1850-1950. Alla tre låtarna är efter honom.
Jag berättade att jag har låten efter pappa, som har den efter August, som har den efter Niklas. Namnet kommer av att Larsson & August i Wrem hade suttit och spelat och sen gått och lagt sig utan att ha kommit på hur denna valsen var. Sen vaknade dom mitt i natten och kom på den och satte sig i kalsongerna och spelade.
Jag spelade den i rätt snabbt tempo med medljudande strängar som enligt August var ett viktigt stilmedel – ”det ska va dubbelt spel” sa han. A-bas.
» Lyssna på Kalsongevalsen, vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen
Jag berättade att jag skulle spela en vals till efter pappa, som har den efter August och efter Niklas, men att jag inte har något namn på den.
Det är en trippvals, som inte låter som uppenbara valser, och när man spelar så vet inte alltid folk vad de ska dansa till. Jag tog några danssteg och visade hur man gick med hela foten i 🙂
Här hade jag egentligen tänkt ta en vals efter fonografinspelningar med Niklas för att få en direkt från honom. Men jag ändrade mig till en enklare och hoppigare trippvals efter August eftersom jag kände mig säkrare på den rytmiskt. Typ veckan innan uppspelningen visade det sig nämligen att jag och pappa stampade olika i andrareprisen på fonografvalsen så det kändes lite vanskligt att ta den 🙂
Spelade den rätt likt den första, ganska fort och med medljudande strängar.
» Lyssna på Vals efter August i Tôrve, Svarteborg från uppspelningen
Jag sa att valser var det vanligaste som de spelade till dans. Niklas och August spelade tillsammans till dans också, men helst ville Niklas spela själv.
Det finns också polskor efter Niklas Larsson, så jag tänkte att jag skulle spela en polska. De flesta har vi inte kvar i ljudande tradition, men det finns några. Några inspelningar och några som August och hans son Helge spelade. Den jag ska spela nu har jag tagit ut efter noter, och då är det Einar Övergaard som har varit där och tecknat upp 1901, när Niklas var 45 år gammal. Det finns ganska många polskor där, och även i Svenska låtar. Jag ska spela nummer elva som Niklas Larsson har lärt ut till sin elev Albert Fossum, som finns i Svenska låtar oxå. Där finns en annan uppteckning efter Albert Fossum, lite annorlunda, men där kallas den för Kampens polska. En av de få molliga polskorna efter Niklas Larsson.
Låten har hos Övergaard 12+8 takter utan repriser. Första reprisen är ungefär 6+6 takter med överbundet mellan. Skriven i först E-moll och sedan A-moll med varierande f och fiss.
Ur Einar Övergaards folkmusiksamling, med tillstånd från Svenskt Visarkiv
Fossum har dubbelgrepp angivna, dubbel-e, dubbel- och trippel-a samt medljudande D-sträng till H på A-strängen, som jag har tagit efter. Uppteckningen har 8+8 takter med repriser och lite annan rytm. Upptecknat av Olov Andersson. Jag går helt på Övergaards uppteckning map rytm och takt. Jag drar lite i triolerna ibland som variation. A-bas.
» Lyssna på Polska efter Niklas Larsson, EÖ11 från uppspelningen
Jag fick ett diplom med texten ”för lovande spel av bohuslåtar”, där jag som jag skrivit tidigare är lite missnöjd med att det blev hela landskapet.
Därmot är jag väldigt nöjd med jurysamtalet, de sa både positiva saker och saker som jag kan jobba på.
Juryn bedömde spelet mer än traditionsmedvetenheten såsom jag uppfattade det. Jag fick inga kommentarer på låtarnas karaktär t ex, vilket hade kunnat vara roligt. Bland det jag behöver jobba på är det främst takten och stampet som inte är på topp. Och det måste det ju bli! Diplom känns också som helt rätt bedömning av mitt spel så jag är jättenöjd!
Låtarna är inspelade av Svenskt visarkiv under min uppspelning och publicerade här med tillstånd från dem.