Albert Fossums nothäften

Bohusläns spelmansförbund har fått Albert Fossums notböcker i gåva av en kvinna i Lund och kommer att lämna dem till Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg. Jag fick chansen att bläddra lite i dem innan de hamnar där. Häftigt med över hundra år gamla handskrivna noter. Väldigt kul att med handskrivet i dagens datorvärld. Fossum kunde verkligen skriva fint när han ansträngde sig, men när han kladdade snabbt blev det svårläst. Troligen tänkte han sig att bara han själv skulle läsa kladdarna.

Några smakprov från häftet:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det finns massor av valser, polkor, polskor, reinländer m.m. När lite mer tid finns vore det roligt att kika igenom allihop!

 

Einar Övergaards samlingar tar sig ut på internet

Institutet för språk och folkminnen har lagt ut en del av Einar Övergaards samlingar på sin hemsida, närmare bestämt bohusdelen. Kul!

Den fenomenala Einar Övergaard tecknade upp massor av folkmusik i både Sverige och Norge, som har inspirerat otaliga spelmän. ”Hans” låtar finns representerade på väldigt många folkmusikskivor.

Så här ser sidan ut just nu, med självaste Niklas Larsson på bild 🙂

Skärmavbild 2014-09-24 kl. 19.30.23

Hjälp med fonografvalsen från Anders Rosén

Jag har fått hjälp och värdefullt input av den betydligt mer erfarna spelmannen Anders Rosén med att lyssna på fonografvalsen. Dessutom har han givit sitt medgivande till att jag publicerar både hans uppteckning och kommentarer här på bloggen. Det gillar jag, för då kan fler intresserade ta del av dem och kanske kommentera här och bidra till diskussionen 🙂

Den stora skillnaden jämfört med min uppteckning är taktstreckens placering i första reprisen. Även Lars Ahlberg och Oleman håller med Anders så det är säkert jag som haft fel. Anders har beskrivit hur man kan tänka:

”Valsen är den som är svårast att teckna upp tycker jag. Om man bara hörde första reprisen med omtagning utan fortsättningen så skulle man ha svårighet att förstå rytmen, var taktstrecken ska sitta. Så man gör bäst i att utgå från andra reprisen för att komma in i rytmen när han tar om från början. På det sättet kom jag fram till det här resultatet.

Vaxrullen är skadad i början vilket inte är ovanligt med sådana. Därför är det bara skrap i stället för de första två taktslagen. Jag förmodar att han började låten som den spelas i fortsättningen på motsvarande ställen.

Den börjar med något som liknar polskerytm men avslutningen har samma rytm som andra reprisen. Tänk dig de två sista fjärdedelarna i första reprisen bundna — då har du ett regelrätt polskeslut.

Andra reprisen låter mer som vals men också där hänger slutet i luften eftersom den förväntade sluttonen uteblir. I stället landar man på första tonen i första reprisen. Jag skulle kunna tänka mig att ibland dra ihop fjärdedelarna i början av första reprisen för att leka lite till med den där effekten. Men som avslutning på det hela skulle jag göra precis som Niklas Larsson, låta den sluta i luften och inte ”göra vals” av den.

Allt det här gör att låten liksom vacklar mellan att vara polska och vals. Det kan t.o.m. vara så att den SKA var både och. Från Särna finns en dans dokumenterad som ”hambovals” men den är inte unik för den trakten. Jag har t.ex. hört den nämnas från Hälsingland också och därmed kan man dra slutsatsen att det var ett omtyckt sätt att dansa till vissa låtar ”på den tiden”, utan att det var så lokalbundet. Dansen går ut på att man dansar hambo (eller polska) i en repris och vals i den andra. Ordningsföljden kanske kunde variera, jag vet inte. Det här SKULLE kunna vara en låt till en sådan omväxlande dans. Annars passar den till något slags snabb trampvals, alltså ingen nigande vals. Trampvals eller trövals är i stort sett samma steg som tröpolska och det stämmer ju bra med låtens blandade karaktär.

Tempot här är högt uppdrivet, kanske FÖR högt. Spelmännen vid den där tiden brukade spela vals i ungefär tempot en takt per sekund, vilket också det är snabbt. Men här går det ännu fortare. Jag tror inte att de som dansar skulle få grepp om låten med det här tempot. Eftersom det är vaxrulle finns ingen bestämd uppspelningshastighet utan man kunde använda en stämpipa. som Laurell gör. för att ange i vilken hastighet man får tonen A. Men jag kommer ihåg att bröderna Tillman, när de hörde sin fars vaxrulleinspelningar, påpekade att han hade en stämgaffel med lägre A. Det betyder att om man spelar upp i en hastighet som ger 440 Hz för Laurells stämpipa så får man också ett lite för högt tempo. Och när LP’n med Laurellinspelningarna gjordes visste nog inte teknikerna att det skulle vara ett lägre A med en något lägre hastighet som följd. 440-A’et fanns inte på den tiden som norm. Det troligaste är att Laurells A motsvarade 435-438 Hz. Om det skulle ge en märkbar temposänkning jämfört med en uppspelningshastighet för 440 Hz vet jag inte. Troligen skulle det vara marginellt.

Hur som helst skulle jag rekommendera att man drar ner tempot i den här låten till en takt i sekunden (= tempo 180 bpm).

Fiolen är lågstämd men man hör på de lösa strängarna att tonarten är A-dur. Antagligen spelade Niklas Larsson med A-bas eftersom han intonerar G#på D-strängen lite lågt på ett typiskt sätt för ”gubbarna” när de bara stämde om fiolen halvt till A-låtar. Med överstämning (AEAE) skulle han säkert ha spelat det högre. Jag skulle spela den med överstämning, absolut. G-bas är uteslutet.

Jag lovar att Niklas Larsson hade ett rätt platt stall på sin fiol. Man hör det på hur han får med lösa strängar ”i förbifarten”. Han använder ofta E-sträng som bordun mot melodi på A-strängen.

Fin låt och bra och intressant spel!”

I Bohuslän kallas denna typ av vals för trippvals och jag har fått lära mig av lokala dansare att den dansas med paret stående mot varandra och man går med små snabba steg runt på varje taktslag.

Jag skulle också tro att tempot på inspelningen är snabbare än danstempo, även om det också ska vara högt. När det gäller polsketempot så har en annan spelman, som var Niklas elev, angivit några polskors tempo. Om det har jag skrivit här.

Det var kul att läsa Anders tankar om vals och polska. Oavsett hur det varit tidigare så funkar den till både och nu, för när jag spelar den till dans brukar folk vara osäkra och både vals och polska dansas..

Jag tror också att han hade ganska platt stall. Det kan man se på bilderna här.

En kommentar till angående dubbelgrepp från senare konversation:

”Det som man dock kan diskutera i min version är vilken som är melodin i mitten av andra reprisen, där han spelar dubbelgrepp. Jag har skrivit den nedre linjen som huvudmelodi, men det kunde lika gärna vara den övre. Jag har skrivit den nedre för det är mest vanligt när de här dubbelgreppen förekommer. Vi kanske kan säga att båda funkar lika bra och att man verkligen ska lära in att spela dubbelgreppen snabbt och lätt och med fin intonation.”

Här följer Anders uppteckning:

IMG_0203.PNG

Nyreviderad uppteckning av stärkestadspolskan från fonografinspelningen

Nu har jag filat lite ytterligare på uppteckningen av stärkestadspolskan. Jag har fått god hjälp av Anders Ström och min pappa Göte Klingvall och nu har vi en version som känns rätt bra! Det finns säkert ytterligare förbättringar att göra men just nu är jag nöjd 🙂 (Här är min förra)

Skärmavbild 2014-05-15 kl. 14.01.40

ABC-koden lyder så här:

X:1
T:Stärkestadspolskan efter Niklas Larsson
S:efter Niklas Larsson
O:Svarteborg, Bohuslan
R:Polska
N:Fonografinspelning 1916
Z:Julia Klingvall Ohlstrom rev 140515
M:3/4
L:1/8
Q:1/4=160
K:D
[D2A,2]>F2 ((3EC)E | D>F A>c ((3BG)B | A>B cdef | {f}g2 (3fdf ((3[eA]Bc) |
d2 A>{F}E C>E | D>F A>c (3BGB |(3ABc (3def {g}a>f | d2 A4 ::
((3ABc) {c}[d2f2] c>e | g>f d>f ((3ABc) | d2 A>{F}E C>E | D>F A>c ((3BG)B |
A>B cd ef | {f}g2 (3fdf eg | bg/b/ af/a/ ge/d/ | [ce]e/c/ (cd) d2 :|

Nyhittade uppteckningar!

Anders Ström tipsade mig om att det finns uppteckningar av Albert Fossum hos Folkmusikkommissionen! Enligt dem låg uppteckningarna som lösblad i en brun pappersmapp och är troligen inte publicerade. Fossum har tecknat upp fem polskor, varav fyra angivna att vara efter ”Jömmen” (vanligen stavat med G). Coolt! En milstolpe i mitt lilla amatörforskande! Gömmen var ju alltså en av Niklas Larssons läromästare och här har vi uppteckningar som kanske berättar lite om hur Gömmen spelade, dvs innan Niklas Larsson.

Här finns de fina noterna!

Så här tolkar jag den text som står. Det är prydligt skrivet med fin gammal skrivstil men lite svårläst ändå för en datorvan läsare. Får ta med mig texten till mormor som kanske är bättre på att tyda 🙂

Polskor från Bohuslän

Upptecknade af A M Fossum Dingle

För violin

No 1 Stärkestads Polskan (Foss socken) Bägge repriserna 2 gånger på 40 sekunder

No 2 Jömmens Polska (Svarteborgs socken)
Bägge repriserna 2 gånger på 1/2 minut

No 3 Tobakspolskan efter spelman Jömmen Svarteborgs socken Bohuslän. Text Käringa satt och karfva tobak upptecknadt af A M Fossum Dingle
2 gånger kvar repris på 37 sekunder
Se brev t K.A.

No 4 Kampens Polska efter Jömmen Svarteborgs socken
2 gånger hvar ? på 37 sekunder

No 5 Elfvornas Polska efter Jömmen Svarteborgs socken
Elfspelet ? ? om spelmannen som icke kunde sluta spela denna dans ? elvorna för han strängar brast. Upptecknat af A M Fossum Dingle
2 gånger hvarje repris på 40 cekunder tillsammans

Så kul att han har skrivit tempo! Och stråk och nyanser! Det där brevet till K.A. hade ju varit kul att läsa! Jag hittar inget om årtal för uppteckningarna men det roligaste hade förstås varit om han verkligen hade tecknat ner det som Gömmen spelat och klockat Gömmen. Det är ju omöjligt att veta om det var så eller om detta är Fossums i efterhand nedtecknade versioner av hur han lärt sig låtarna av Gömmen. Om han nu ens har det, det vet jag inte. Hittills har jag tänkt att Fossum lärt sig av Larsson som i sin tur lärt sig av Gömmen. Men det är väl egentligen ganska osannolikt eftersom Fossum och Larsson var ungefär lika gamla när Gömmen dog, dvs i tjugoårsåldern.

Här är ju en guldgruva att ösa ur och tänka sig så är både Stärkestadspolskan, Älvornas polska och Kampens polska med, alla de tre har jag ju kikat lite mer på vid olika tillfällen. Tobakspolskan har jag också spelat. Nummer två, Jömmens polska, vet jag inte just nu vilken det är. (Tillägg 140411: Det är EÖ6) Här har vi fjärde uppteckningen av stärkestadspolskan som redan tidigare slog rekord i dokumentation. Ojojoj 🙂

Så fort som möjligt ska dessa skrivas in på datorn för närmare studier 🙂

Uppteckning av asymetrisk låt

Appropå att Jonas Åkerlund ska prata om uppteckningar av asymetriska låtar i samtalet om hogdalsmusiken, så kom jag att tänka på en uppteckning efter Folke Corneliussons spel som min sambo och jag gjorde i somras inför en danskurs. Låten kallas Den beste.

Vi kom fram till att det blev bäst ur asymetrisynpunkt när vi skrev den i 23/32-takt! 🙂

Den Beste
Noterna ser ut så här:
Den Beste

Den Beste

Vals från fonografinspelningarna

Jag försöker att teckna ner en av valserna från fonografinspelningarna. Inte så lätt!

Jag har börjat med att skriva ner hela låten som han spelar den, och håller nu på med att få ihop det till tretakt med två repriser.

20111212-223415.jpg
Ett utkast

Eftersom jag inte litar på mitt notkunnande tar jag hjälp av datorn som spelar upp det jag skrivit. Jag startade både datorns notläsning och Niklas spel samtidigt och jämförde gång på gång tills det gick ihop sig..

Då stämmer tyvärr inte riktigt tretakten men jag försöker hitta ettorna och treorna (jag tror iaf att det är dom jag hör..) och sätta ut taktstreck. Återkommer förhoppningsvis med något som dansbart!

Polskor efter Niklas Larsson

Hos Einar Övergaard finns tjugotvå polskor och två vispolskor upptecknade efter Niklas. Samtliga åtta polskor efter Niklas Larsson i Svenska låtar finns bland dessa!

Här följer en lista över sambanden:

  • EÖ6, 7, 8, 10, 12, 13, 15, 16, 19, 20, 25, 37 är unika hos Övergaard
  • EÖ21, 22, 24, 26 finns även efter Larsson i SvL
  • EÖ9, 11, 18 och 23 finns även upptecknade efter Fossum i SvL
  • EÖ14, 17, 27, 36 finns efter både Fossum och Larsson i SvL

Efter Fossum i Svenska låtar finns en polska explicit angiven att den är efter Niklas Larsson, SvLBln25, men som inte finns en motsvarighet i Övergaard vad jag har hittat (eventuellt kan EÖ26 räknas). Där hittar vi ytterligare fyra polskor, 24, 32, 34 (liknar delvis SvLBhln35 och EÖ26) och 46 som inte finns efter Niklas i Övergaardsboken. När jag har gått igenom alla efter både Fossum och Larsson finns det alltså bara max fem polskor som inte har en motsvarighet hos Övergaard, vad jag hittat hittills.

Det är ett stort överlapp då, kul att det finns mycket jämförelsematerial! En guldgruva för folkmusikforskaren 🙂

Svenska låtar Bohuslän och Halland

Nu har jag både 70-tals- och 10-tals upplagan av Svenska låtar Bohuslän och Halland hemma. Kul att jämföra! Noterna och texten kring spelmännen är precis desamma, bara lite förstorat i den nya. Men i inledningen har Olof Anderssons namn tagits bort! Lite konstigt tycker jag då jag trodde att Olof gjorde ett väldigt stort arbete med detta. Nils Andersson är ju inte så ensam om att ha tecknat upp låtarna (se detaljer här).

På det gamla omslaget var självaste Niklas Larsson porträtterad. (Förutom i bokform kan man även ha noterna lite smidigt åtkomliga på iPaden :))

20110527-072614.jpg

Lite olika starter på boken:

20110527-072703.jpg

Ahlbergs svarteborgshäfte

Lars Ahlberg har forskat mycket kring Niklas Larsson och även gett ut ett häfte med genomgång av spelmän och 104 låtar från trakten. Häftet heter Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän och gavs ut 1994.

Förutom den gedigna redogörelsen för spelmännen i trakten (med Maria Sohlberg som enda kvinna) finns en brudmarsch, en gånglåt, en halling, två sexlingar, sju schottisar, femton polketter, två polkor, trettiosex valser, två mazurkor, en hambo, fjorton polskor, en slängpolska, en springdans, tre visor och två vispolskor.

Niklas Larsson samt August och Helge Andersson står för ganska exakt två tredjedelar av låtarna. Många finns även i Svenska Låtar eller övergaardsboken. Även några av de låtar Niklas spelar på fonografinspelningarna finns här nedtecknade av Ahlberg.