Gammalvals och springvals

För några år sedan bloggade jag om det två typerna av valser som jag som amatör kunde urskilja bland Niklas Larssons valser. Idag skummade jag lite i Karin Erikssons doktorsavhandling om folkmusiken i Halland (Bland polskor, gånglåtar och valser, Hallands spelmansförbund och dem halländska folkmusiken, Göteborgs universitet, 2004) och såg ett liknande resonemang på sidan 187 som jag hoppas att det är ok att jag delger er: 

”Till vardags talar man ofta om valser som om det vore en homogen grupp av låtar. Så är dock inte fallet. I det material som jag har gått igenom går det att urskilja åtminstone två större grupper. Den första har en tydligare markering på ettan i varje takt och kan säkert för många upplevas som ”valsig”. Den andra typen av valser är frestande att kalla åttondelsvalser och karaktäriseras således av att främst vara uppbyggda av åttondelar, vilket ger ett mera jämnt flöde än den första typen. Ahlbäck kallar typerna för ”gammalvals” som är 1-takts-centrerad det vill säga första slaget i varje takt är starkt betonad, respektive ”springvals” som är tretaktsmarkerad.” 

(Källhänvisning vid citatets slut: Sven Ahlbäck (1995) Karaktäristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusiktradition — ett försök till beskrivning, Kungl. Musikhögskolan, Stockholm.)

En avgörande skillnad jämfört med mitt resonemang är att jag uppfattade valserna med markerad etta som nyare och de andra, som jag kallar trippvalser, som äldre 🙂 Jag har inte läst Ahlbäcks skrift så jag vet inte motiveringen till att det skulle vara så ställt med åldern på låtarna, men jag vet i alla fall att Ahlbäck är betydligt mer erfaren än jag på området 🙂

Hjälp med fonografvalsen från Anders Rosén

Jag har fått hjälp och värdefullt input av den betydligt mer erfarna spelmannen Anders Rosén med att lyssna på fonografvalsen. Dessutom har han givit sitt medgivande till att jag publicerar både hans uppteckning och kommentarer här på bloggen. Det gillar jag, för då kan fler intresserade ta del av dem och kanske kommentera här och bidra till diskussionen 🙂

Den stora skillnaden jämfört med min uppteckning är taktstreckens placering i första reprisen. Även Lars Ahlberg och Oleman håller med Anders så det är säkert jag som haft fel. Anders har beskrivit hur man kan tänka:

”Valsen är den som är svårast att teckna upp tycker jag. Om man bara hörde första reprisen med omtagning utan fortsättningen så skulle man ha svårighet att förstå rytmen, var taktstrecken ska sitta. Så man gör bäst i att utgå från andra reprisen för att komma in i rytmen när han tar om från början. På det sättet kom jag fram till det här resultatet.

Vaxrullen är skadad i början vilket inte är ovanligt med sådana. Därför är det bara skrap i stället för de första två taktslagen. Jag förmodar att han började låten som den spelas i fortsättningen på motsvarande ställen.

Den börjar med något som liknar polskerytm men avslutningen har samma rytm som andra reprisen. Tänk dig de två sista fjärdedelarna i första reprisen bundna — då har du ett regelrätt polskeslut.

Andra reprisen låter mer som vals men också där hänger slutet i luften eftersom den förväntade sluttonen uteblir. I stället landar man på första tonen i första reprisen. Jag skulle kunna tänka mig att ibland dra ihop fjärdedelarna i början av första reprisen för att leka lite till med den där effekten. Men som avslutning på det hela skulle jag göra precis som Niklas Larsson, låta den sluta i luften och inte ”göra vals” av den.

Allt det här gör att låten liksom vacklar mellan att vara polska och vals. Det kan t.o.m. vara så att den SKA var både och. Från Särna finns en dans dokumenterad som ”hambovals” men den är inte unik för den trakten. Jag har t.ex. hört den nämnas från Hälsingland också och därmed kan man dra slutsatsen att det var ett omtyckt sätt att dansa till vissa låtar ”på den tiden”, utan att det var så lokalbundet. Dansen går ut på att man dansar hambo (eller polska) i en repris och vals i den andra. Ordningsföljden kanske kunde variera, jag vet inte. Det här SKULLE kunna vara en låt till en sådan omväxlande dans. Annars passar den till något slags snabb trampvals, alltså ingen nigande vals. Trampvals eller trövals är i stort sett samma steg som tröpolska och det stämmer ju bra med låtens blandade karaktär.

Tempot här är högt uppdrivet, kanske FÖR högt. Spelmännen vid den där tiden brukade spela vals i ungefär tempot en takt per sekund, vilket också det är snabbt. Men här går det ännu fortare. Jag tror inte att de som dansar skulle få grepp om låten med det här tempot. Eftersom det är vaxrulle finns ingen bestämd uppspelningshastighet utan man kunde använda en stämpipa. som Laurell gör. för att ange i vilken hastighet man får tonen A. Men jag kommer ihåg att bröderna Tillman, när de hörde sin fars vaxrulleinspelningar, påpekade att han hade en stämgaffel med lägre A. Det betyder att om man spelar upp i en hastighet som ger 440 Hz för Laurells stämpipa så får man också ett lite för högt tempo. Och när LP’n med Laurellinspelningarna gjordes visste nog inte teknikerna att det skulle vara ett lägre A med en något lägre hastighet som följd. 440-A’et fanns inte på den tiden som norm. Det troligaste är att Laurells A motsvarade 435-438 Hz. Om det skulle ge en märkbar temposänkning jämfört med en uppspelningshastighet för 440 Hz vet jag inte. Troligen skulle det vara marginellt.

Hur som helst skulle jag rekommendera att man drar ner tempot i den här låten till en takt i sekunden (= tempo 180 bpm).

Fiolen är lågstämd men man hör på de lösa strängarna att tonarten är A-dur. Antagligen spelade Niklas Larsson med A-bas eftersom han intonerar G#på D-strängen lite lågt på ett typiskt sätt för ”gubbarna” när de bara stämde om fiolen halvt till A-låtar. Med överstämning (AEAE) skulle han säkert ha spelat det högre. Jag skulle spela den med överstämning, absolut. G-bas är uteslutet.

Jag lovar att Niklas Larsson hade ett rätt platt stall på sin fiol. Man hör det på hur han får med lösa strängar ”i förbifarten”. Han använder ofta E-sträng som bordun mot melodi på A-strängen.

Fin låt och bra och intressant spel!”

I Bohuslän kallas denna typ av vals för trippvals och jag har fått lära mig av lokala dansare att den dansas med paret stående mot varandra och man går med små snabba steg runt på varje taktslag.

Jag skulle också tro att tempot på inspelningen är snabbare än danstempo, även om det också ska vara högt. När det gäller polsketempot så har en annan spelman, som var Niklas elev, angivit några polskors tempo. Om det har jag skrivit här.

Det var kul att läsa Anders tankar om vals och polska. Oavsett hur det varit tidigare så funkar den till både och nu, för när jag spelar den till dans brukar folk vara osäkra och både vals och polska dansas..

Jag tror också att han hade ganska platt stall. Det kan man se på bilderna här.

En kommentar till angående dubbelgrepp från senare konversation:

”Det som man dock kan diskutera i min version är vilken som är melodin i mitten av andra reprisen, där han spelar dubbelgrepp. Jag har skrivit den nedre linjen som huvudmelodi, men det kunde lika gärna vara den övre. Jag har skrivit den nedre för det är mest vanligt när de här dubbelgreppen förekommer. Vi kanske kan säga att båda funkar lika bra och att man verkligen ska lära in att spela dubbelgreppen snabbt och lätt och med fin intonation.”

Här följer Anders uppteckning:

IMG_0203.PNG

Kents favorit

På konserten på Uddevalla Folkmusikfestival för ett par veckor sedan spelade jag bland annat en trippvals som kallas för Kents favorit, eftersom en kille i Bokenäsets Ådra som heter Kent hade den som favoritvals. Det är en låt som jag har efter min pappa, som har lärt sig den av August i Tôrve. August hade den i sin tur efter Niklas Larsson. Det är en fin liten vals som bara sträcker sig över en dryg oktav.

Jag la upp en musikvideo med den på YouTube 🙂 Det är mitt första YouTube-klipp 🙂 Välkomna att lyssna och kika.

Skarans larssonbit

För ett tag sedan skrev jag om att Skaran hade gett ut en vals efter Niklas Larsson. Min spelkompis Rune hade hittat den på noter som nummer 49 i Lars Ahlbergs häfte Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän (LA49). Även Mats Berglund spelar en variant av denna vals på sin skiva Mats Berglund, spår 10. Kanske har han fått den från Svenska låtar, där den har nummer 23 (SvLBhln23). Marie Stensby och Per Gudmundsson spelar den på LP:n Gränslöst och kallar den Trippvals efter Niklas Larsson. Min pappa Göte hittade en inspelning med August i Tôrve som Maj Nilsson har gjort där han spelar en låt som vi tror är denna.

Här har vi alltså tre skivutgåvor, två uppteckningar och en traditionsinspelning. Roligt!

En nyutgiven larssonbit

Hoppa kajak

Hoppa kajak

Jag hittade precis att det fanns en vals efter Niklas Larsson på Spotify, utgiven av gruppen Skaran tidigare i år på skivan Hoppa kajak. Skaran hette tidigare Absolut Trio och består av Emilia Amper, Jonas Bleckman och Anna Roussel. Skivan fick en fyra av SvD.

Tyvärr kan jag inte på rak arm säga vilken vals det är, men det kanske någon läsare kan?

Min tolkning av Islandsvalsen

Här kommer min tolkning av Islandsvalsen, som jag spelade den för några veckor sen när jag övade inför zornmärkesuppspelningarna. Den är rätt lik såsom min pappa och Bokenäsets Ådra spelar den, lite mer struttigt än man kan höra den ibland.

» Islandsvalsen efter August i Tôrve, Svarteborg

Jag har även lagt upp den på SoundCloud.

Islandsvalsen

Trippvalsen Islandsvalsen har fått sitt namn efter stället Island eller Islandssjön i Svarteborg. Låten är bevarad till nutid genom August i Tôrve som har den efter Niklas Larsson. August bodde i Grinås som ligger nära Island. Google hade inte med dessa små ställen på sin karta men det hade Bing! 🙂

Island markerat, Islandssjön till vänster och Kärnsjön till höger

Island markerat, Islandssjön till vänster och Kärnsjön till höger

Valsen finns med på en inspelning med August i Tôrve hos Svenskt Visarkiv. Där spelar han en annan ordning på repriserna än var jag har lärt mig och dessutom i ett ganska långsamt tempo jämfört med t ex de valser som Niklas Larsson spelar själv. Han spelar mycket på dubbelsträngar på en illa stämd fiol och slutar låten med ett pizz 🙂

I häftet Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän finns denna vals med som nummer 60 (Svenskt Visarkivs katalog) med kommentaren ”jfr Vals ur Friskytten av C.M. von Weber, komp. 1820”. Och det kan man ju göra, t ex finns den på Spotify i en inspelning från 1973 med Staatskapelle Dresden! Fantastiskt med IT 🙂 Friskytten är en tysk romantisk opera.

Min spelkompis Rune Granquist har lagt upp Lars Ahlbergs arrangemang av denna vals som pdf på sin hemsida. Bokenäsets Ådra har spelat in valsen på sin skiva Väre på for (2007). De spelar flera fioler samtidigt och lägger på en stämma efter ett tag. De följer Augusts toner men spelar lite fortare.

Jag passar på att ta lite mod till mig och lägga ut en inspelning med mig själv 🙂 Så här lät islandsvalsen häromdagen när jag spelade den.

Uppteckning från fonografinspelning

Nu har jag tecknat ner en av de två valserna som Yngwe Laurell spelade in med Niklas Larsson. Inspelningen gjordes troligen 1916 i Grunnebo, Västergötland.

Den är tidigare upptecknad av Lars Ahlberg och publicerad som nummer 41 i häftet Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän. Jag har gjort en egen uppteckning som inte är så lik den (rytm, toner och taktstreck etc är olika).

Låten går i A-dur och har två repriser på vardera åtta takter. Niklas spelar låten två varv igenom, med två gånger av varje repris, med likadana slut varje gång. Tempot är mycket högt, 200 slag per minut.

Fonografvalsen

Fonografvalsen

För att överhuvudtaget kunna höra tonerna har jag spelat upp inspelningen i halvfart när jag skrivit noterna. Och allt eftersom jag har plitat ner noterna så har jag låtit datorn spela upp dem så att det går att jämföra om det blev rätt eller inte. Det är även lärorikt att spela upp Niklas inspelning samtidigt som notprogrammet spelar upp min nedskrift. Det är svårt att få låtarna att starta samtidigt och sen håller inte Niklas metronomtempo helt igenom, utan ökar och minskar lite här och där, men det går förvånansvärt bra att spela dem samtidigt, och det är väldigt fascinerande hur det gick att få in denna konstiga låt i helt vanliga noter så bra!

I första reprisen spelar han lite fel i andra fyrtaktsfrasen. Han missar tonerna men tappar inte takten. När han sedan tar om låten blir det som det ska vara.

När jag har lyssnat och tecknat ner hans spel märker jag att han ibland håller ut sista tonen i sista takten i fyrtaktsfrasen eller reprisen lite längre än vad det egentligen finns utrymme för i tretakten. I uppteckningen har jag normaliserat detta till att bli vanlig tretakt genom hela låten. I övrigt har jag försökt att teckna ner så likt som jag kan men en del ornament och dubbelsträngar saknas nog än.

Jag har förmodat att de slagmarkeringar som ligger inbyggda i melodin ligger på ettan och trean — det är så jag har tecknat ner denna vals. Det gör att det i mitt tycke även påminner om en snabb polska. Men på fonografinspelningen säger någon, troligen Yngwe, att det är en vals från Bohuslän, så vals får det vara 🙂

Analysen i det trevliga programmet BarFly gav följande data:

Key/mode determined from tune (lower score = higher confidence):
A Major  (12.843)+
A Lydian  (14.830)

A Major        Heptatonic ()

| . | . | | . | . | . | |

Pitches used :  E ^G  A  B ^c  d  e ^f ^g  a 

Note usage % Histogram

A       *****************************
A#
B       ************
C
C#      ***********************
D       *******
D#
E       **************************
F
F#      **
G
G#      *

Pitch Histogram

E       **
F
F#
G
G#      **
A       *************************************
A#
B       **********************
c
c#      ************************************************
d       ****************
d#
e       **********************
f
f#      **********
g
g#      **
a       ****

Interval Histogram

 -5     ******
 -4     **************
 -3     **********
 -2     ****************************************
 -1     ******
  0     ************************
  1     ******
  2     ****************
  3     **********
  4     **************************
  5     ******

Det är mycket A-dur-ackordstoner och mest terser. Det största intervallet är en kvint.

Några bilder från dagens arbetspass:
20111226-221531.jpg

20111226-221556.jpg

20111226-221607.jpg

Jag har lagt upp låten på Folkwiki där man också kan höra den spelas.

Låten har i nuläget följande abc-källkod:

X:1
T:Vals efter Niklas Larsson
R:Vals
O:Svarteborg, Bohuslän
S:Niklas Larsson, från fonografinspelning av Yngwe Laurell 1916
B:Julia Klingvall, 2011-12-26
Z:Julia Klingvall, http://julia.klingvall.se/
M: 3/4
L: 1/8
K: A
Q:1/4=200
A |: A>c c>B {c}B>A | c>d e>a e>d | c>B B>A c>A | [E4A,4] A2|
A>c c>B {c}B>A | c>d e>a e>d |c>B B2 {cB}A2 |A4 A2 ::
c2 A2 (3cAc | e4 c>A |{c}e<f e>f ec | c2 [d2f2] [d2f2]|
{f}(3fgf e>d (3cAc | e4 c<A | c<A c<e d<B | {G}B2 A2 A2 😐

Ett stort tack till min syster Stina och min pappa Göte som har hjälpt till massor med upptecknandet!

Vals från fonografinspelningarna

Jag försöker att teckna ner en av valserna från fonografinspelningarna. Inte så lätt!

Jag har börjat med att skriva ner hela låten som han spelar den, och håller nu på med att få ihop det till tretakt med två repriser.

20111212-223415.jpg
Ett utkast

Eftersom jag inte litar på mitt notkunnande tar jag hjälp av datorn som spelar upp det jag skrivit. Jag startade både datorns notläsning och Niklas spel samtidigt och jämförde gång på gång tills det gick ihop sig..

Då stämmer tyvärr inte riktigt tretakten men jag försöker hitta ettorna och treorna (jag tror iaf att det är dom jag hör..) och sätta ut taktstreck. Återkommer förhoppningsvis med något som dansbart!

Stenbockens vals

En vals som Niklas Larsson spelade på förstämd fiol var Stenbockens vals. Den valsen spelar även Allan Sohlberg i Svarteborgs spelmanslag, och jag fick den på noter av honom när jag var där och hälsade på 🙂

Idag sprang jag på den med gruppen Nicor, från Göteborg. Här kan man lyssna på deras tolkning. Jag vet inte vem de har den efter, men jag har frågat 🙂

Vals eller polska?

Vals och polska kan vid första anblick låta som rätt olika saker. Tretakt visserligen men man brukar betona olika. Men det går visst bra att krångla till det, åtminstone i Svarteborg. När jag spelar valser och polskor därifrån låter det rätt likt och de jag spelar för är inte alltid med på vilken som är vilken. Antagligen hade jag inte varit det själv heller om jag inte vetat vilken låt jag spelade…

Mamma berättade också at på åttiotalet när Ådran spelade och dansade dessa låtar krävdes det ofta att man på förhand visste vad det var för att de skulle veta vilken dans som skulle dansas.

På en skiva med Svarteborgs spelmanslag (Låtar från Kynnefjäll, 1982) står ”Det som på skivan presenteras som trippvals kan, om lyssnaren känner för det, även uppfattas som mazurka, snabb polska, pols eller springdans”.

Jag har tidigare funderat lite över de konstiga valserna, och tyckt att de var äldre och nyare. Men nu kanske jag ska tro att de är vanliga valser och trippvalser. Där trippvalserna låter äldre.

Valser

Det finns en hel del valser efter Niklas Larsson. Två finns inspelade med honom själv. Två finns upptecknade i Svenska Låtar Bohuslän. Det finns inspelningar med spelmän som spelar valser som de lärt sig av Niklas, t ex Johan Lund och August i Tôrve och hans son Helge. Och så finns det inspelningar med Svarteborgs spelmanslag, Bokenäsets Ådra, Marie Stensby och säkert fler. Många av valserna finns i Rune Granquists sammanställning i arrangemang mestadels av Lars Ahlberg.

Några valser

Fonografvalserna:

  • Kalle Nybas vals: ”Gammal vals från Bohuslän” enligt fonografinspelning med Niklas, spår 4 på Caprice-skivan.
  • Den andra fonografvalsen: ”Gammal vals från Bohuslän”, spår 3 på Caprice-skivan. Denna har jag inget namn på. Den finns även inspelad med August i Tôrve.

Några av de valser som August i Tôrve (August Andersson) spelat efter Niklas:

  • Tildas vals: Finns utgiven på Märta Ramstens skiva Möten med Mikrofon.
  • Kalsongevalsen: Finns utgiven med Svarteborgs spelmanslag (LP, 1982) och inpelad av Svenskt Visarkiv
  • Islandsvalsen
  • Kents favorit
  • Helan och halvan
  • Trippvals: Finns även utgiven med Svarteborgs spelmanslag (LP, 1982)

Valserna i Svenska Låtar Bohuslän:

  • SvLBhln23utan nummer hos FMK, spelas av t ex Ådran och kallas trippvals.
  • SvLBhln22FMK13, som jag inte känner igen.

Några till..

  • Stenbockens vals: Spelas på ”förstämd” fiol, dvs a-e-a-c#. Spelas av Allan Sohlberg, Dingle, i Svarteborgs spelmanslag.
  • Krokstadvalsen, spelas av Svarteborgs spelmanslag på deras LP Låtar från Kynnefjäll. Spelas även av Gunnar Haglund, Larssons barnbarn, på dragspel.

Det finns många fler valser, både i mina inspelningsarkiv och i Runes sammanställning, med namn som Karl XII:s vals, Springvals och Sängevalsen. Hos Svenskt visarkiv finns fler inspelningar med August t ex. Det är lätt att drunkna. Just nu orkar jag inte sammanställa alla — det krävs ju att man lyssnar igenom och hittar alla dubletter och varianter också.. Jag fokuserar på att spela dom jag tycker mest om 🙂

Två typer av valser?

Jag delar själv in valserna efter om dom låter äldre eller nyare. Jag försöker tänka ut vad som skiljer typerna åt, det är inte lätt, men jag tycker att de moderna är mer uppbyggda kring en ackordsföljd och känns mindre bonniga. De som låter nyare tycker jag har en touch av gammeldans, eller dragspel om man så vill.. Liksom i fallet med pols och gammelpols i Röros tycker jag bättre om de som jag tycker låter äldre 🙂

Det är alltså inte alls säkert att de är äldre eller nyare, utan det är bara en hypotes jag har. Kommentera gärna om du har input i detta ämne!

I detta sammanhang har vi t ex ”den andra fonografvalsen”, Tildas vals och Islandsvalsen i den äldre skalan. Bland de modernare med annan karaktär finns Helan och halvan, Kalle Nybas vals och Krokstadvalsen.

De äldre valserna avviker mer från genomsnittsvalsen än de nyare. De är snabba och hoppiga och melodiska men ändå lite entoniga. A-basiga och molligare. Fonografvalsen är i karaktären rätt lik både Islandsvalsen och Tildas vals.

Igår när jag spelade fonografvalsen ville fingrarna dra iväg till en vals efter Lars Gullbrand från Järna i Dalarna, som också påminner om den valsen i karaktären. Den finns med på Den Ljusblå Leken, en sjukt bra skiva med Anders Rosén och Jonas Åkerlund. Det känns bra!