Nionde låten blev EÖ17 Älvornas polska, som jag har skrivit en del om tidigare. Fossum spelade den ett varv på 40 sekunder, och jag spelar här några sekunder långsammare.
» EÖ17 Älvornas, fans eller hin håles polska
Dottern dansar till 🙂
Övergaards noter: 
Sommaren 1918 var det spelmanstävling i Lysekil i samband med hembygdsfest och jag fick ett utdrag ur Lysekilsposten från 26 juni samma år av min pappa. Vad roligt med en direktrapport!
Rapporten är senare återgiven av Hjalmar Hammarqvist som en tillbakablick, troligen i i Uddevalla Folkdansgilles tidskrift Draggen. Kanske är det Göte Lundberg som har skrivit artikeln. Det är svårt att tolka utifrån sammanhanget. Här kommer den i alla fall:
Spelmanstäflan
som kom närmst på programmet följdes gifvetvis med allra största intresse. De deltagande spelmännen voro Niklas Larsson, Liane, Anton Andersson, Strömstad, Severin Olsson, Tuntorp, och Wilhelm Hermansson, Kolvik, Bokenäs.
Först uppträdde Anton Andersson, förr boende på Blåskog i Skee. Anton i Blåskog har en sommar tillika med numera aflidne Albert i Dingle uppträdt på Skansen i Stockholm. Vädret var emellertid icke lämplig för en spelmanstäflan på stränginstrument. Visserligen sutto spelmännen på balkongen till Strandhotellet, men luften var rå och inverkade på strängarna. Andersson verkade en smula nervös och musiken fick icke riktigt någon kläm. Han spelade först Karl XII:s vals, så benämnd efter ett par bondbröllop Kung Karl bevistade i norra Bohuslän då han var på väg till Norge. Därefter spelade han Schönbergs vals, gökpolka, engelska eller tretakt, vidare en låt tolkande en flicka som vallat bort kossan samt till sist en polkett.
Som andre man uppträdde Niklas Larsson på Liane i Svarteborg, hvilken i fjol erhöll pris vid spelmanstäflingen i Munkedal. Han spelade först Stenbockens vals, därefter en polska, ”Hin håles polska”, om hvilken sägnen förmäler att ”hin håle” dansade ihjäl sig på, sedan gammal brudmarsch, Stärkestan’s vals, Karl Lybas vals och till sist Kåre Karins polska.
Efter Larsson uppträdde Wilhelm Hermansson i Kolvik, Bokenäs. Han spelade först polska från Bokenäs och därefter tre valser från samma socken.
Den fjärde täflande, herr Severin Olsson, Finntorp, skulle nu låta höra sig, men då väderleken började visa sig alltmer onådig förkunnades en paus i spelmanstäflingen. En del av publiken skyndade till utställningen och en annan till Reginabiografen dit festbiljetten berättigade till inträde. I detta sammanhang kan vara lämpligt att från häradsskrivare Kleberg och utställningskomiterade framföra ett hjärtligt tack till Reginabiografens ägare hr G.A. Törnvall för det mer än vänliga tillmötesgåendet att gratis låta hembygdsfestens och utställningens publik få bevista dessa föreställningar till hvilka film rekvirerats enkom för utställningspubliken.
Kl half 5 samlades man åter framför Strandhotellets balkong hvarifrån hr Severin Olsson nu lät höra några gamla låtar. Herr Olsson torde nog vara en af Bohusläns skickligaste bondspelmän, om han nu strängt taget kan räknas till denna kategori då han ju jämväl spelar direkt från noter. Här förekom dock endast gehörsmusik. Hr Olsson spelade två af Neckens valser, samt en vals benämnd Möllerguten, fyra polskor, däraf en benämnd Snickarepolskan från 18(3/8?)4, en kallad Visselpolskan samt en polska från Dalsland, vidare Bohusläns marsch och till sist en slutmarsch.
Den som jag tycker är mest spännande är Niklas Larson 🙂 Flera av låtarna vet jag vilka de är, men inte Stärkestans vals. Jag har inte studerat valserna så mycket ännu eftersom det finns så många. Någon som vet vilken låt det är?
Larssons tävlingsbidrag var alltså följande:
Fossum hade, som jag skrev i förra inlägget, angivit tempi för sina fem polskor. Det är troligen omöjligt att veta om detta är Jömmens tempi, Fossums egna tempi eller om t ex Niklas Larsson har varit inblandad i låtutlärningen mellan Jömmen och Fossum. Men ändå är det förstås oerhört kul att ha fått en så här bra angivelse!
| Stärkestadspolskan (EÖ14) | 32 takter på 40 sekunder | 144 slag/minut |
| Jömmens polska (EÖ6) | 28 takter på 30 sekunder | 168 slag/minut |
| Tobakspolskan (EÖ27) | 32 takter på 37 sekunder | 156 slag/minut |
| Kampens polska (EÖ11) | 24 takter på 37 sekunder | 116 slag/minut |
| Elfvornas polska (EÖ17) | 32 takter på 40 sekunder | 144 slag/minut |
Stärkestadsposkan är angiven som långsammare än fonografinspelningen med Niklas Larsson som ligger på ca 160 slag/minut.
Tempot varierar alltså beroende på vilken låt som spelas! Kampens polska är av annan karaktär än de övriga och går i moll. Kanske en anledning att spela långsammare? Stärkestadspolskan och Elfvornas polska går lika fort, Tobakspolskan är lite snabbare men snabbast är Jömmens polska.
Polska nr 17 i övergaardsboken, EÖ17, efter Niklas Larsson, finns även upptecknad i Svenska Låtar efter både Niklas Larsson och Albert Fossum. Då kan man göra jämförelser 🙂
EÖ17 kallas ibland Svarteborg 1901 eftersom det är vad som enligt Märta Ramstens samling var skrivet på noterna. Det var ju där och då som Övergaard besökte Larsson så det är inte så konstigt 🙂 Det står även ”Efter denna polska dansa fan så han dog” och då tänker jag att det borde kunna bli en hejdundrande låt. Enligt Fossum kallades låten Älvornas polska och Fans polska och var efter Gömmen och Bryngel på Stärken, och då är den äldre än från 1840.
Vid första anblick är den inte något speciellt men jag tror att om man spelar den en del så kanske det blir en bra låt tillslut?
Jag har skrivit in de tre uppteckningarna på datorn för att kunna jämföra enklare.
EÖ17 (radbrytningar ändrade jämfört med uppteckningen), upptecknad 1909 av Einar Övergaard.
SvLBhln11, efter Niklas Larsson. Upptecknad 1909 av Nils Andersson.
SvLBhln28, efter Albert Fossum
Jämförelse av första reprisen:
Alla tre varianterna är väldigt lika. Det är ju kul. Det tyder nog på dels att uppteckningen är ganska rätt och dels att de spelade den här låten ganska lika båda spelmännen och båda åren. I tredje takten varierar uppteckningarna mellan trioler och en åttondel följd av två sextondelar. Då kan man tro att Larsson varierade dem lite grann, det är ju spännande att nästan få belägg för.
Övergaards variant har inga repriser angivna, vilket de andra har.
Starter
Starten skiljer sig också. 1901 startade Larsson med en trioluppgång men 1909 med två flagioletter. Första reprisen består av två fyrtaktsdelar som upprepas, och räknar man även in dessa starter så har vi fem varianter av sex möjliga 🙂
Det finns fler lösa strängar antecknade i Svenska Låtar men det tror jag beror på att Övergaard ansåg dem som självklara, eller en del av spelstilen, och inte behövdes tecknas ner specifikt. Liksom noteringen om A-bas. Vi ser också att Fossum ibland spelade triolerna med två stråk istället för att hacka dem. Det är ju betydligt enklare att utföra tekniskt och så blir det en variationsmöjlighet.
Förutom rytmer och stråk så skiljer sig tonerna ibland. Larssons två förstarepriser skiljer sig på ca 15 toner vilket motsvarar ungefär 27% och det känns spontant ganska mycket! Det skiljer oftast bara något tonsteg men det gör mycket för låten. Mellan de två svenska-låtar-uppteckningarna skiljer bara 4 toner, ca 7%.
Jämförelse av andra reprisen:
I svenska låtar står att andra reprisen hos Fossum har en annan betoning än hos Larsson och det ser man ju här. Fossum har ettan där Larsson har tvåan.
Larssons båda varianter skiljer sig nu bara på åtta toner, ca 15%. Han blandar trioler och 8-16-16-mönstret friskt och konstigt nog är det nästan precis tvärtom hela tiden 🙂
Min slutsats är att det är troligt att båda spelmännen spelade ganska lika utifrån bad man kan se i notbilden, bortsett från taktförskjutningen i andra reprisen. Dock finns det andra källor som säger att Fossum inte tillägnade sig Larssons spelstil, men allt går ju inte att få ner på noter. En annan slutsats är att alla tre uppteckningarna är ganska bra utifrån hur de spelade, eftersom så lite skiljer och uppteckningarna troligen är oberoende av varandra. En tredje slutsats är att åtminstone Larsson varierade sitt spel både rytmiskt och tonmässigt. Trioler och 8-6-16-mönstret verkar nästan utbytbart.
Nu när jag funderat lite över uppteckningarna är det på tiden att jag spelar dem lite grann! Återkommer om det blir några framsteg.