Hjälp med fonografvalsen från Anders Rosén

Jag har fått hjälp och värdefullt input av den betydligt mer erfarna spelmannen Anders Rosén med att lyssna på fonografvalsen. Dessutom har han givit sitt medgivande till att jag publicerar både hans uppteckning och kommentarer här på bloggen. Det gillar jag, för då kan fler intresserade ta del av dem och kanske kommentera här och bidra till diskussionen 🙂

Den stora skillnaden jämfört med min uppteckning är taktstreckens placering i första reprisen. Även Lars Ahlberg och Oleman håller med Anders så det är säkert jag som haft fel. Anders har beskrivit hur man kan tänka:

”Valsen är den som är svårast att teckna upp tycker jag. Om man bara hörde första reprisen med omtagning utan fortsättningen så skulle man ha svårighet att förstå rytmen, var taktstrecken ska sitta. Så man gör bäst i att utgå från andra reprisen för att komma in i rytmen när han tar om från början. På det sättet kom jag fram till det här resultatet.

Vaxrullen är skadad i början vilket inte är ovanligt med sådana. Därför är det bara skrap i stället för de första två taktslagen. Jag förmodar att han började låten som den spelas i fortsättningen på motsvarande ställen.

Den börjar med något som liknar polskerytm men avslutningen har samma rytm som andra reprisen. Tänk dig de två sista fjärdedelarna i första reprisen bundna — då har du ett regelrätt polskeslut.

Andra reprisen låter mer som vals men också där hänger slutet i luften eftersom den förväntade sluttonen uteblir. I stället landar man på första tonen i första reprisen. Jag skulle kunna tänka mig att ibland dra ihop fjärdedelarna i början av första reprisen för att leka lite till med den där effekten. Men som avslutning på det hela skulle jag göra precis som Niklas Larsson, låta den sluta i luften och inte ”göra vals” av den.

Allt det här gör att låten liksom vacklar mellan att vara polska och vals. Det kan t.o.m. vara så att den SKA var både och. Från Särna finns en dans dokumenterad som ”hambovals” men den är inte unik för den trakten. Jag har t.ex. hört den nämnas från Hälsingland också och därmed kan man dra slutsatsen att det var ett omtyckt sätt att dansa till vissa låtar ”på den tiden”, utan att det var så lokalbundet. Dansen går ut på att man dansar hambo (eller polska) i en repris och vals i den andra. Ordningsföljden kanske kunde variera, jag vet inte. Det här SKULLE kunna vara en låt till en sådan omväxlande dans. Annars passar den till något slags snabb trampvals, alltså ingen nigande vals. Trampvals eller trövals är i stort sett samma steg som tröpolska och det stämmer ju bra med låtens blandade karaktär.

Tempot här är högt uppdrivet, kanske FÖR högt. Spelmännen vid den där tiden brukade spela vals i ungefär tempot en takt per sekund, vilket också det är snabbt. Men här går det ännu fortare. Jag tror inte att de som dansar skulle få grepp om låten med det här tempot. Eftersom det är vaxrulle finns ingen bestämd uppspelningshastighet utan man kunde använda en stämpipa. som Laurell gör. för att ange i vilken hastighet man får tonen A. Men jag kommer ihåg att bröderna Tillman, när de hörde sin fars vaxrulleinspelningar, påpekade att han hade en stämgaffel med lägre A. Det betyder att om man spelar upp i en hastighet som ger 440 Hz för Laurells stämpipa så får man också ett lite för högt tempo. Och när LP’n med Laurellinspelningarna gjordes visste nog inte teknikerna att det skulle vara ett lägre A med en något lägre hastighet som följd. 440-A’et fanns inte på den tiden som norm. Det troligaste är att Laurells A motsvarade 435-438 Hz. Om det skulle ge en märkbar temposänkning jämfört med en uppspelningshastighet för 440 Hz vet jag inte. Troligen skulle det vara marginellt.

Hur som helst skulle jag rekommendera att man drar ner tempot i den här låten till en takt i sekunden (= tempo 180 bpm).

Fiolen är lågstämd men man hör på de lösa strängarna att tonarten är A-dur. Antagligen spelade Niklas Larsson med A-bas eftersom han intonerar G#på D-strängen lite lågt på ett typiskt sätt för ”gubbarna” när de bara stämde om fiolen halvt till A-låtar. Med överstämning (AEAE) skulle han säkert ha spelat det högre. Jag skulle spela den med överstämning, absolut. G-bas är uteslutet.

Jag lovar att Niklas Larsson hade ett rätt platt stall på sin fiol. Man hör det på hur han får med lösa strängar ”i förbifarten”. Han använder ofta E-sträng som bordun mot melodi på A-strängen.

Fin låt och bra och intressant spel!”

I Bohuslän kallas denna typ av vals för trippvals och jag har fått lära mig av lokala dansare att den dansas med paret stående mot varandra och man går med små snabba steg runt på varje taktslag.

Jag skulle också tro att tempot på inspelningen är snabbare än danstempo, även om det också ska vara högt. När det gäller polsketempot så har en annan spelman, som var Niklas elev, angivit några polskors tempo. Om det har jag skrivit här.

Det var kul att läsa Anders tankar om vals och polska. Oavsett hur det varit tidigare så funkar den till både och nu, för när jag spelar den till dans brukar folk vara osäkra och både vals och polska dansas..

Jag tror också att han hade ganska platt stall. Det kan man se på bilderna här.

En kommentar till angående dubbelgrepp från senare konversation:

”Det som man dock kan diskutera i min version är vilken som är melodin i mitten av andra reprisen, där han spelar dubbelgrepp. Jag har skrivit den nedre linjen som huvudmelodi, men det kunde lika gärna vara den övre. Jag har skrivit den nedre för det är mest vanligt när de här dubbelgreppen förekommer. Vi kanske kan säga att båda funkar lika bra och att man verkligen ska lära in att spela dubbelgreppen snabbt och lätt och med fin intonation.”

Här följer Anders uppteckning:

IMG_0203.PNG

Oleman spelar niklaslåtar

9760689-KfUqy

Bild från oleman.net

Gruppen Oleman gav 2012 ut en skiva med samma namn. Den innehåller massor av larssonbitar! Medlemmar i gruppen är Emma Johansson, Olof Misgeld och Anette Thorsheim. De har hämtat låtar både ur övergaardsboken, från fonografinspelningarna med Niklas och troligen också från inspelningar med August. Extra kul att de verkligen hörs att de ha lyssnat på Niklas och inte bara kikat på de uppteckningar som finns. Olof spelar ganska likt Niklas. Roligt nog spelar de flera av de låtar jag oftast brukar spela.

Jag har inte hunnit köpa skivan än utan bara lyssnat på Spotify så jag har tyvärr inte kunnat ta del av inlagan där det förhoppningsvis finns mer info om låtarna. En beställning är skickad 🙂

Utefter vad jag kan höra är åtminstone följande låtar larssonbitar:

  • Polskor efter Niklas: EÖ8 + EÖ10
  • Niklasvalser: Fonografvalsen + Gissvalsen
  • Mera Niklas! EÖ14 + EÖ25
  • Visan Ja går i tusen tankar, EÖ30

De spelar också en polska efter Johan August Nilsson, Foss, som är väldigt lik EÖ10. Det var en ny upptäckt för mig.

Liras recension av skivan finns här. Mer om Oleman finns på deras hemsida www.oleman.net

Öppningskonserten på Grebbestad Folkmusikfestival

Konserten i Grebbestad blev rolig och lyckad! Svarteborg var bra representerat 🙂 Emma Johansson spelade en polska efter Niklas Larsson, Mia Gunberg Ådin sjöng en låt efter August i Törve, vi alla sjöng lålingen efter Albert Fossum och jag spelade EÖ11 och fonografvalsen.

Jag vill tacka alla som medverkade på konserten och som sprider glädje och inspiration och inte minst Ebba som gjorde det hela möjligt!

20130915-172526.jpg
Ebba, Emma, Mia, jag, Agnes, Pernilla, Malin. Foto Göte Klingvall

Vi fick fina recensioner i Bohusläningen! Ett klipp från lördagens tidning:

20130909-181842.jpg

På måndagens kultursidor fanns en längre artikel och där stod:

Det finns en sagosamling som heter Sju starka kvinnor. Kanske var det de som stod på Lundenscenen när Grebbestad folkmusikfestival inleddes? I alla fall fanns där sju kvinnor. I alla fall utstrålade de styrka, säkerhet och glädje. Tänk vad vi har i Bohuslän!

Den nordbohuslänska folkmusikfestivalen vill sätta traditionen kring Nordsjön i fokus och Ebba Jacobsson, ordförande i föreningen Grebbestad folkmusikfestival och själv folkmusiksångerska, förklarade varför: Det finns så mycket bra folklig musik i området och traditionerna har mycket gemensamt. Bohuslän och norska Östfold är av samma familj. Lika är de också i ödet att ha hamnat i skuggan av andra landsdelar: Dalarna i Sverige och Telemark i Norge.

Grebbestadfestivalen riktar om ljuset. De sju kvinnorna på öppningsscenen är lysande bevis för att det behövs. ”De spelar så bra” sa Ebba Jacobsson om de spelmän hon bjudit in. Sedan bevisade de det, en efter en med valser, polskor, mazurkor och känslofulla visor, efter spelmän i nästan hela Bohuslän.

De hade roligt också och lovade att komma tillbaka tillsammans. Så var ni inte i Grebbestad i fredags: håll ögon och öron öppna.

Pernilla och Malin har en duo som de kallar Fru Salt, och på deras blogg finns ett par filmklipp från konserten!

Spelstuga i Göteborg

I fredags hade jag spelstuga med bohuslän-tema på Folkmusikkaféet på Allégården i Göteborg. Det kom åtta spelande och två lyssnande – superkul och lagom många 🙂

Vi spelade först fonografvalsen och inledde med att de fick höra inspelningen med Niklas Larsson. De gillade låten mycket men den var ganska svår att lära sig eftersom den inte är så melodisk.

När det bara var en kvart kvar gick vi på polskan, EÖ11. Jag tänkte först bytt till en enklare låt men de ville lära sig polskan 🙂 Det gick rätt bra det med och de verkade gilla även den här låten, det var roligt.

Det var första gången jag lärde ut dessa låtar i en grupp. Det är dels kul att sprida dem och dels bra för mig själv att få tänka till hur jag spelar.

Min zornmärkesuppspelning 2012

Detta år fortsatte larssonbitarprojektet med ytterligare en zornmärkesuppspelning. Denna gång i Borås med juryn Christina Frohm, Pers Nils Johansson, Krister Malm och Jan Burman.

Delar av juryn spelar på stämman

Delar av juryn spelar på stämman

Jag återger vad jag berättade under uppspelningen. Inte ordagrant men ganska noga 🙂 Förhoppningsvis får jag okej från Svenskt Visarkiv på att lägga upp låtarna här också 🙂

Jag ska spela tre låtar från Svarteborg i Bohuslän, som är mina hemtrakter.

Den första låten är en vals som heter Islandsvalsen, som jag har lärt mig av min pappa, som också spelar fiol. Han har lärt sig den av en spelman i Svarteborg som hette August Andersson och kallades August i Tôrve, född 1895. Namnet Islandsvalsen har någon koppling till gården Island eller sjön Islandssjön, men jag vet inte vilken. Det är en trippvals.

{Islandsvalsen}

Sedan spelade jag en vals till som är efter August i Tôrves läromästare Niklas Larsson, som var en av de första riksspelmännen i Bohuslän och som var med på Skansen 1910. Valsen har jag från en fonografinspelning från 1916 som spelades in på en spelmanstävling här i Västergötland. Då hade Niklas Larsson kommit igång att spela igen efter att ha haft ett uppehåll på typ tio år när durspelet kom och blev populärt och konkurrerade ut honom så då slutade han att spela till dans. Men som tur var blev det lite folkmusikuppsving igen så han började spela igen. Han åkte runt och fick lite priser och bra betyg, som man kan läsa om.

Jag känner inte till något namn på låten — de säger ”gammal vals från Bohuslän” på inspelningen. Jag vet inget mer om den och inte heller någon annan som spelar den.

Det finns två fonografvalser men den andra har ett namn. Den här är lite mer konstig och mindre rättfram och mer annorlunda, och det är roligt.

{Fonografvalsen}

Niklas Larsson spelade också polskor, och finns upptecknad av både Einar Övergaard och Nils Andersson och det är väldigt roligt. Han är den enda bohuslänspelmannen som finns hos dem båda. Han finns även inspelad och i alla fall en låt har överlapp mellan alla tre. Och det är kul när man ska fundera på hur de tecknade ner hans spel till exempel.

Jag tänkte spela nummer 11 i Övergaardsboken. Den har han lärt ut till sin elev Albert Fossum och efter honom finns den i Svenska Låtar under namnet Kampens polska. I Svenska Låtar är det inte lika många takter i varje repris som hos Övergaard, och Fossum tog också repris på repriserna vilket inte står i Övergaardsboken. En av få mollpolskor efter Niklas Larsson. 

{EÖ11}

Jag fick bronsmärke ”för stilfullt spel av bohuslåtar”! Juryn hade också bra kommentarer på mitt spel, dels vad som var bra och dels vad jag kan jobba vidare med. Jag fick mestadels kommentarer av musikalisk karaktär relaterade till dans och traditionellt spel. Mest förbättringspotential har polskan där jag ska försöka luska ut hur man dansade till. Arbetet fortsätter med ny inspiration! 🙂

Uppteckning från fonografinspelning

Nu har jag tecknat ner en av de två valserna som Yngwe Laurell spelade in med Niklas Larsson. Inspelningen gjordes troligen 1916 i Grunnebo, Västergötland.

Den är tidigare upptecknad av Lars Ahlberg och publicerad som nummer 41 i häftet Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän. Jag har gjort en egen uppteckning som inte är så lik den (rytm, toner och taktstreck etc är olika).

Låten går i A-dur och har två repriser på vardera åtta takter. Niklas spelar låten två varv igenom, med två gånger av varje repris, med likadana slut varje gång. Tempot är mycket högt, 200 slag per minut.

Fonografvalsen

Fonografvalsen

För att överhuvudtaget kunna höra tonerna har jag spelat upp inspelningen i halvfart när jag skrivit noterna. Och allt eftersom jag har plitat ner noterna så har jag låtit datorn spela upp dem så att det går att jämföra om det blev rätt eller inte. Det är även lärorikt att spela upp Niklas inspelning samtidigt som notprogrammet spelar upp min nedskrift. Det är svårt att få låtarna att starta samtidigt och sen håller inte Niklas metronomtempo helt igenom, utan ökar och minskar lite här och där, men det går förvånansvärt bra att spela dem samtidigt, och det är väldigt fascinerande hur det gick att få in denna konstiga låt i helt vanliga noter så bra!

I första reprisen spelar han lite fel i andra fyrtaktsfrasen. Han missar tonerna men tappar inte takten. När han sedan tar om låten blir det som det ska vara.

När jag har lyssnat och tecknat ner hans spel märker jag att han ibland håller ut sista tonen i sista takten i fyrtaktsfrasen eller reprisen lite längre än vad det egentligen finns utrymme för i tretakten. I uppteckningen har jag normaliserat detta till att bli vanlig tretakt genom hela låten. I övrigt har jag försökt att teckna ner så likt som jag kan men en del ornament och dubbelsträngar saknas nog än.

Jag har förmodat att de slagmarkeringar som ligger inbyggda i melodin ligger på ettan och trean — det är så jag har tecknat ner denna vals. Det gör att det i mitt tycke även påminner om en snabb polska. Men på fonografinspelningen säger någon, troligen Yngwe, att det är en vals från Bohuslän, så vals får det vara 🙂

Analysen i det trevliga programmet BarFly gav följande data:

Key/mode determined from tune (lower score = higher confidence):
A Major  (12.843)+
A Lydian  (14.830)

A Major        Heptatonic ()

| . | . | | . | . | . | |

Pitches used :  E ^G  A  B ^c  d  e ^f ^g  a 

Note usage % Histogram

A       *****************************
A#
B       ************
C
C#      ***********************
D       *******
D#
E       **************************
F
F#      **
G
G#      *

Pitch Histogram

E       **
F
F#
G
G#      **
A       *************************************
A#
B       **********************
c
c#      ************************************************
d       ****************
d#
e       **********************
f
f#      **********
g
g#      **
a       ****

Interval Histogram

 -5     ******
 -4     **************
 -3     **********
 -2     ****************************************
 -1     ******
  0     ************************
  1     ******
  2     ****************
  3     **********
  4     **************************
  5     ******

Det är mycket A-dur-ackordstoner och mest terser. Det största intervallet är en kvint.

Några bilder från dagens arbetspass:
20111226-221531.jpg

20111226-221556.jpg

20111226-221607.jpg

Jag har lagt upp låten på Folkwiki där man också kan höra den spelas.

Låten har i nuläget följande abc-källkod:

X:1
T:Vals efter Niklas Larsson
R:Vals
O:Svarteborg, Bohuslän
S:Niklas Larsson, från fonografinspelning av Yngwe Laurell 1916
B:Julia Klingvall, 2011-12-26
Z:Julia Klingvall, http://julia.klingvall.se/
M: 3/4
L: 1/8
K: A
Q:1/4=200
A |: A>c c>B {c}B>A | c>d e>a e>d | c>B B>A c>A | [E4A,4] A2|
A>c c>B {c}B>A | c>d e>a e>d |c>B B2 {cB}A2 |A4 A2 ::
c2 A2 (3cAc | e4 c>A |{c}e<f e>f ec | c2 [d2f2] [d2f2]|
{f}(3fgf e>d (3cAc | e4 c<A | c<A c<e d<B | {G}B2 A2 A2 😐

Ett stort tack till min syster Stina och min pappa Göte som har hjälpt till massor med upptecknandet!

Vals från fonografinspelningarna

Jag försöker att teckna ner en av valserna från fonografinspelningarna. Inte så lätt!

Jag har börjat med att skriva ner hela låten som han spelar den, och håller nu på med att få ihop det till tretakt med två repriser.

20111212-223415.jpg
Ett utkast

Eftersom jag inte litar på mitt notkunnande tar jag hjälp av datorn som spelar upp det jag skrivit. Jag startade både datorns notläsning och Niklas spel samtidigt och jämförde gång på gång tills det gick ihop sig..

Då stämmer tyvärr inte riktigt tretakten men jag försöker hitta ettorna och treorna (jag tror iaf att det är dom jag hör..) och sätta ut taktstreck. Återkommer förhoppningsvis med något som dansbart!

Valser

Det finns en hel del valser efter Niklas Larsson. Två finns inspelade med honom själv. Två finns upptecknade i Svenska Låtar Bohuslän. Det finns inspelningar med spelmän som spelar valser som de lärt sig av Niklas, t ex Johan Lund och August i Tôrve och hans son Helge. Och så finns det inspelningar med Svarteborgs spelmanslag, Bokenäsets Ådra, Marie Stensby och säkert fler. Många av valserna finns i Rune Granquists sammanställning i arrangemang mestadels av Lars Ahlberg.

Några valser

Fonografvalserna:

  • Kalle Nybas vals: ”Gammal vals från Bohuslän” enligt fonografinspelning med Niklas, spår 4 på Caprice-skivan.
  • Den andra fonografvalsen: ”Gammal vals från Bohuslän”, spår 3 på Caprice-skivan. Denna har jag inget namn på. Den finns även inspelad med August i Tôrve.

Några av de valser som August i Tôrve (August Andersson) spelat efter Niklas:

  • Tildas vals: Finns utgiven på Märta Ramstens skiva Möten med Mikrofon.
  • Kalsongevalsen: Finns utgiven med Svarteborgs spelmanslag (LP, 1982) och inpelad av Svenskt Visarkiv
  • Islandsvalsen
  • Kents favorit
  • Helan och halvan
  • Trippvals: Finns även utgiven med Svarteborgs spelmanslag (LP, 1982)

Valserna i Svenska Låtar Bohuslän:

  • SvLBhln23utan nummer hos FMK, spelas av t ex Ådran och kallas trippvals.
  • SvLBhln22FMK13, som jag inte känner igen.

Några till..

  • Stenbockens vals: Spelas på ”förstämd” fiol, dvs a-e-a-c#. Spelas av Allan Sohlberg, Dingle, i Svarteborgs spelmanslag.
  • Krokstadvalsen, spelas av Svarteborgs spelmanslag på deras LP Låtar från Kynnefjäll. Spelas även av Gunnar Haglund, Larssons barnbarn, på dragspel.

Det finns många fler valser, både i mina inspelningsarkiv och i Runes sammanställning, med namn som Karl XII:s vals, Springvals och Sängevalsen. Hos Svenskt visarkiv finns fler inspelningar med August t ex. Det är lätt att drunkna. Just nu orkar jag inte sammanställa alla — det krävs ju att man lyssnar igenom och hittar alla dubletter och varianter också.. Jag fokuserar på att spela dom jag tycker mest om 🙂

Två typer av valser?

Jag delar själv in valserna efter om dom låter äldre eller nyare. Jag försöker tänka ut vad som skiljer typerna åt, det är inte lätt, men jag tycker att de moderna är mer uppbyggda kring en ackordsföljd och känns mindre bonniga. De som låter nyare tycker jag har en touch av gammeldans, eller dragspel om man så vill.. Liksom i fallet med pols och gammelpols i Röros tycker jag bättre om de som jag tycker låter äldre 🙂

Det är alltså inte alls säkert att de är äldre eller nyare, utan det är bara en hypotes jag har. Kommentera gärna om du har input i detta ämne!

I detta sammanhang har vi t ex ”den andra fonografvalsen”, Tildas vals och Islandsvalsen i den äldre skalan. Bland de modernare med annan karaktär finns Helan och halvan, Kalle Nybas vals och Krokstadvalsen.

De äldre valserna avviker mer från genomsnittsvalsen än de nyare. De är snabba och hoppiga och melodiska men ändå lite entoniga. A-basiga och molligare. Fonografvalsen är i karaktären rätt lik både Islandsvalsen och Tildas vals.

Igår när jag spelade fonografvalsen ville fingrarna dra iväg till en vals efter Lars Gullbrand från Järna i Dalarna, som också påminner om den valsen i karaktären. Den finns med på Den Ljusblå Leken, en sjukt bra skiva med Anders Rosén och Jonas Åkerlund. Det känns bra!