I torsdags var Svarteborg spelmanslag värdar för en spelträff arrangerad av Bohusläns spelmansförbund i Hällevadsholms Folkets hus. Jag och pappa åkte dit för att träffa trevliga människor och spela lite larssonbitar med andra. När man som vi anlände söderifrån passerade vi Svarteborg kyrka som ligger fint på en höjd bredvid vägen.

Spelmanskulturen i detta sammanhang är rätt annorlunda jämfört med vad jag är van vid. Man sitter i en stor ring och har en spelledare som startar upp låtarna. Ett fåtal personer spelar stämmor och oftast körde vi låtarna två varv rakt igenom. Det var några besökare där också som satt bredvid och applåderade efter låtarna 🙂 En av besökarna, tillika fikafixare, var en kvinna som väl kände till både Niklas Larsson och August & Helge och det var kul att prata lite med henne. Hon önskade att vi skulle spela lite lokala låtar, vilket jag tycker är roligast!

Det är ju en helt annan karaktär på larssonbitarna jämfört med de många låtar i stil med Uddevallavalsen av Bill Hansson, som brukar spelas på spelmansförbundets spelträffar, och så även denna torsdag. Larssonbitarna är äldre, kärvare, mindre folkparksdansmässiga, mindre ackordsbundna och krångligare att spela och i mitt tycke intressantare och bättre 🙂

Spel-ringen