Etikettarkiv: Johan Lund

Larssons läromästare

Publicerat av

Gömmen

Niklas lärde sig att spela av spelmannen Anders Eriksson (inte Mette Anders Eriksson) från gården Gömmet på Lilla Stackekärr, några kilometer sydväst om Liane. Han kallades Gömmen efter den del av Lilla Stackekärr som han ärvde 1839. Gömmen levde 1812-1882, fram till att Niklas var i tjugofemårsåldern. Niklas Larsson var en särskilt intresserad och talangfull elev enligt Ahlberg (se källförteckning nedan).

I Svenska låtar står att Niklas har de flesta låtarna efter Gömmen. Men det verkar väldigt troligt att han har tillägnat sig fler låtar under de cirka 70 år han ”överlevde” Gömmen. I övergaardsboken står att två av visorna, EÖ38 och EÖ39 (Grötlåten) är efter Gömmen.

Bryngel på Stärken

Gömmen var liksom flera andra samtida spelmän i trakten elev till Bryngel Johansson (1782-1840), kallad Bryngel på Stärken. Han var den förste som undervisade i fiol och lärde ut låtar i Svarteborg. Han var född i Dalsland men flyttade till Svarteborg 1808. Från 1817 bodde han på Stärken, i Tosemarken (som jag inte riktigt förstår var det ligger. Google tror det ligger alldeles nära Dingle centrum). Han hade flera elever samtidigt och de lärde sig en repris i taget innan de var redo för nästa.

Vid nummer 19 och 20 i Svenska låtar efter Larsson står att han har dem efter Bryngel på Stärken, varav den senare är den berömda Stärkestadspolskan, EÖ14. Namnet kommer nog inte efter Stärken utan efter Olle i Stärkestad (Olle Sohlberg, 1795-1848), Foss socken, som Albert Fossum har den efter (SvLBhln31). Det är inte otroligt att den som skrivit kommentarerna i Svenska låtar, troligen Olof Andersson, har blandat ihop namnen Stärken och Stärkestad även om det även är troligt att Bryngel på Stärken spelat denna låt eftersom han och Olle var spelkamrater.

Hos Larssons elev Fossum hittar vi också hänvisningar till Bryngel på Stärken och Gömmen. Exempelvis SvLBhln25 som kallades Bryngelpolskan eller springare (kul att ordet fanns även i norra Bohuslän! :)).

Efter Fossum har vi oxå SvLBhln26 efter en annan av Bryngels elever, Lorn i Rönningen (Lorentz Simonsson, 1822-1900). SvLBhln10 (Larsson) och SvLBhln28 (Fossum) är oxå explicit efter Bryngel och Gömmen. Extra kul är att varianter spelades även av Niklas elev Helge Andersson, Grinås, och har förts vidare i ljudande tradition till oss idag.

Fler spelmän Niklas hade låtar och visor efter

Niklas farfar Christian Jerbrandson Lejon (1803-1862) från Skredsvik var också spelman, men jag vet inte om Niklas hörde honom spela någon gång. Fadern Lars Christansson (1824-1900) var liksom Niklas skomakare och sjöng visor men man vet inte om han spelade fiol. T ex har vi EÖ37, Hör du flecka lilla, efter honom.

Niklas var även elev till Daniel i Påstigen och lärde sig visor efter August i Tôrves farfar Hans Andersson (1833-1925), t ex EÖ30 och EÖ31, Ja går i tusen tankar och Där stodo två jungfrur.

Niklas har även åtminstone en låt efter Katte Jakob eller Katter-Jakob, EÖ24/SvLBhln12. Som var ”lösdrivare” eller ”tattare”.

Under två år var Niklas dräng hos Johan Lunds far, spelmannen Otto Hansson Lund och man får förmoda att de spelade tillsammans! Otto hade en hård uppväxt men gifte sig till gården Lunneskog i Mo socken. Han hade både svenska och norska låtar i repertoaren, troligen låtar från Enningdalen i Norge där han sålde ungnöt. Roligt att få belägg för utbytet med Norge 🙂

Jag fick ju googla Enningdalen, och det är en del av Bohusläns grannlandskap/fylke Østfold i Norge. Enningdalen har förvisso tillhört Bohuslän, fram till freden i Roskilde 1658, när resten av Bohuslän blev svenskt.

Jag gjorde en liten google-karta med några platser som är relaterade till Niklas Larsson utmärkta. Så att man kan få litet hum om var folket bodde i förhållande till varandra.

Källor
För att inte halva texten ska bestå av referenser skiver jag källorna här. Förstås finns mera info att hämta där, framför allt i Ahlbergs häfte. Ramsten anger sina källor, Einar Övergaard och David Arill, medan Svenska Låtar och Ahlberg inte gör det. Av informationen att döma så har även Svenska Låtar folkminnesupptecknaren Arill som källa.

  • Lars Ahlbergs fantastiska häfte ”Spelmän och låtar från Svarteborg i Bohuslän”, 1994
  • Märta Ramstens underbara bok Einar Övergaards folkmusiksamling, 1982
  • Svenska Låtar Bohuslän & Halland, 1931

Relaterade spelmän

Publicerat av

De spelmän som är ganska relaterade till Niklas och som lite grann får ingå i mina efterforskningar är än så länge Albert Fossum (elev och spelkamrat, har mkt gemensamma låtar), Maria Sohlberg (spelkamrat), August i Wrem (spelkamrat som enligt Lars Ahlberg tagit efter Niklas mycket i sättet), August i Tôrve (elev), Helge Andersson (elev), Johan Lund (spelkamrat), Allan Sohlberg från Dingle (den enda nu levande personen som jag känner till som spelat med Niklas), Lars Ahlberg (troligen den största Niklas-kännaren idag) och min pappa Göte (som har spelat med August och Helge ovan).

Radioprogram om Johan Lund, Lunneskog

Publicerat av

En av dem som spelat låtar efter Niklas Larsson är Johan Lund (1894-1986) på Lunneskogen på Kynnefjäll. Mina föräldrar har varit och hälsat på Johan Lund och berättat om hur han bodde i sin stuga utan elektricitet. Google maps säger att Lunneskog ligger här:

Jag har fått lyssna på en intervju från 1981 som dåvarande Radio Trestad gjorde. Det är genom Bohusläns spelmansförbund som jag har fått denna möjlighet, eftersom de har fått kopiera inspelningarna från radion.

I intervjun får man dels höra honom spela och så får man även en liten inblick i hans liv som han levt i stugan på Kynnefjäll i Norra Bohuslän. Han är självlärd på tvåradigt dragspel och efter konfirmationen har han spelat till dans i stugorna på lördagkvällarna, bal som det kallades. Han skaffade radio i slutet av sjuttiotalet men annars fanns det inga elektriska apparater i hans stuga. Han läste inte noter heller så han måste haft ett gott minne. Jag blev förvånad över hur bra Johan spelar. Han spelar melodier med fin känsla och kompar sig själv med basen.

Han berättade om balerna, där de drack kaffehalv och åt småbrö och dansade i rummet i stugan. Det var två som gick runt och tog upp biljett, det kunde kosta fem öre. Och så fick dom bju med sig ett fruntimmer eller en tös. Det kunde vara ”farligt tätt på golvet” och han satt på en stol intill väggen och spelade. Han ”hörde sorlet och skratten, det dunkade i golvet och det gungade, och det kändes i hela kroppen, när det var som bäst”, återberättar intervjuaren Ragnar Grahn. Ibland var det flera spelmän som spelade till dans, men de spelade inte tillsammans.

Johan Lund spelar en vals efter Niklas Larsson, som han lärt sig i Munkedal. Han spelar även en springdans efter Niklas som jag inte känner igen.

Bohusläningen skrev 25 november 1981 en liten artikel om radiosändningen som jag hittade i en av pappas folkmusikpärmar. Där finns också en bild av Johan. Jag skrev på Facebook att jag lyssnat på intevjun och efter några timmar fick jag se en bild på hans stuga, som en av mina kompisar la upp 🙂

Foto: Bengt-Åke Johansson (publicerad med tillåtelse)