Min kompis Rune frågade hur jag spelar den larssonbiten som cellisten Jonas Bleckman spelade på sin examenskonsert och som också trevligt nog finns på YouTube, och som jag skrivit lite om innan. Jag har spelat den med pappa men aldrig riktigt benat ut den själv. Jag går mest efter Övergaards uppteckningar, som vanligt, och där har den nummer 24. Dags att spela lite på denna!
Övergaard har skrivit Dalbopolska inom parentes efter låten och kallar den för Katte Jakob. I en annan uppteckning av låten ska den vara skriven lite annorlunda enligt Märta Ramsten, bland annat med medljudande a-sträng de första takterna. Intill den uppteckningen stod det också
En tattare lärde Niklas denna låt. Jag brukar kalla den för Brio-polskan. Livlig låt! Efterdrill på obetonad t-del.
Någon läsare som känner till något om briopolskan? Jag har aldrig hört talas om den.. Inte begriper jag det där med efterdrill heller, men obetonad taktdel är väl tvåan antar jag?
Så här ser Övergaards uppteckning ut:
Publicerad med tillstånd från Svensk Visarkiv
Den är ganska krångligt skriven med repriserna där ettan och tvåan är mitt i takten. Jag skrev rent för att kunna låta datorn spela upp och passade samtidigt på att skriva ut hela första delen utan repriser för att se strukturen tydligare. Första delen är egentligen ett fyratakterstema som upprepas med variation.
Här ser man också exempel på variationer som Larsson gjorde. Trioler blandas med åttondel-plus-två-sextondelar (rödmarkerat) och han varierar mellan att binda och hacka triolerna (grönt).
I Svenska Låtar finns nummer 12 som är samma låt. Det är ganska stora skillnader men vissa bitar är helt lika också. Det mest spännande med Nils Anderssons uppteckning är att den är mer detaljerad, med angivna lösa strängar, förslag och två takter som kunde utsmyckas med pizz på lös a-sträng 🙂
Här följer en bild från Svenska Låtar. Gula partier är de som är ganska lika Övergaards uppteckning och de röda är extra intressanta 🙂 Första delen av andra reprisen skiljer sig markant från Övergaard. Andersson skriver också låten som två vanliga repriser, vilket ju blir enklare att läsa.
En variant finns efter kusinerna Günter och Åberg i Grinstad, EÖ112. Den får nog sägas är mer lik Övergaards larssonuppteckning än vad Anderssons är. Denna variant är inte heller lika utsmyckad med t ex åttondel-två-sextondelar-mönstret.
Jonas Åkerlund och Alban Faust spelar en variant av denna låt på sin skiva Pipmakarns polska. En 30 sekunder lång provbit finns här. Där kallas den för Håka Lätt och jag vet inte på rak arm om de spelar enligt denna uppteckning eller inte. Tyvärr hittar jag inte fodralet till den skivan just nu så jag vet inte om de har skrivit någon mer information där eller inte 🙁 Det är i alla fall så att de spelar den ganska långsamt, betydligt långsammare än vad jag skulle tro att Niklas Larsson skulle spelat den. Synd att jag inte vet hur de tänker kring tempot! Det hade varit intressant.